Den allt högre skuldsättningen beror främst på fortsatt stigande åkermarkspriser som i sin tur främst beror på hård konkurrens om marken. LRF Konsults siffror visar att priserna stigit med 15 procent i de mest eftertraktade regionerna det senaste året.
Lars Wiberg, lantbruksansvarig på Ölands Bank, menar att skuldsättning och risk i vissa fall börjar närma sig danska nivåer.
– Jag är lite orolig för att vi är på väg dit, säger Lars Wiberg.
undefined
– De höga priserna på åkermark avspeglar inte intjäningsförmågan och skuldsättningen i förhållande till omsättningen börjar bli oroande hög, säger Lars Wiberg.
Lars-Göran Svensson, ansvarig för lantbruk på LRF Konsult, blev förvånad över att åkermarkspriserna fortsatte att stiga. Särskilt med tanke på att preliminära siffror visar att lantbrukets intjäning minskade 2011.
– Jag hade hoppats på att de inte skulle stiga, säger Lars-Göran Svensson.
undefined
Carl-Johan Nilsson arbetar som ekonomirådgivare på HIR Malmöhus. I sitt arbete har han reagerat över hur priser och skuldsättning dragit i väg. Därför har han begärt och fått anslag från Stiftelsen Lantbruksforskning för att undersöka hur växtodlingsföretag ska kunna hantera risk.
– Det står klart att förhållandena mellan priser, skuld och intjäning ökar riskerna mycket i många företag, säger Carl-Johan Nilsson.
Det finns flera faktorer som bidragit till den ökande belåningen förutom konkurrensen om marken.
En är kapitaliseringen av mark som påbörjades när stöden övergick från att vara produkt- till produktionsrelaterade runt 2005. Dessutom har stöden ökat under hela perioden och räntorna som, förutom ett kort avbrott runt 2008, har varit historiskt låga.
Men det har också funnits en press på lantbrukare från rådgivare och banker att bli stora. Det är visserligen nödvändigt för att konkurrera, men som LRF-företrädare påpekar i till exempel Land Lantbruk nummer 48 2011, har det funnits en övertro på stora investeringar. Många har haft det svårt att klara omställningen samtidigt som fastigheten blivit hårt belånad, menade kritikerna.
undefined
Det här skulle inte vara ett problem om lantbrukets inkomster ökat i samma takt. Men intjäningen har legat på un- gefär samma nivå i många år och för- väntas sjunka 2011.
Det totala värdet på jord- och skogsbruket beräknas till 1000 miljarder kronor, och då låter 240 miljarder kanske inte så farligt, men det är låsta värden som man kanske inte vill sälja i första taget.
– Ofta hänvisar man ju till att åkermark alltid är en säker investering, men räntan ska betalas av de grödor man odlar och de djur man håller. Just nu är ju räntan låg, men stiger den så är marginalerna små, menar Lars Wiberg.