Lyckeby investerar just nu 125 miljoner kronor. Men nästa investering kan hamna i USA om inte EU tar bort förbudet mot att använda gensaxen Crispr-cas 9. En teknik Lyckeby menar kan halvera kemikaliebehovet och förenkla förädling av stärkelse som inte kräver e-nummer.
Som Land Lantbruk nyligen berättat överväger Lyckeby Starch att flytta sin flytta produktionen av nya klimatvänliga stärkelseprodukter till ett land utanför EU 2022. Skälet är en snart 20 år gammal EU-lag som bromsar den nya gentekniken. Nu avslöjar Lyckeby att USA kan bli landet man satsar på.
VD Hans Berggren ser påfallande nöjd ut när han talar om framtidsplanerna.
– Marknaden finns. Vi har en partner i USA som vill köpa betydligt mer av oss och vi ser att vi kan konkurrera.
Bakom optimismen ligger en stark efterfrågan på den typ av förädlad stärkelse Lyckeby investerat i och framåt ser man tydligt växande internationell efterfrågan.
Men för att optimera konkurrenskraften krävs flera förändringar: Produktionen behöver minska på sin klimatpåverkan. Helst ska den bli klimatneutral.
– Jag tror det är både möjligt och lönsamt. Det gäller att se över hela kedjan i produktionen. Det här är krav konsumenterna kräver att livsmedelsindustrin klarar, säger Hans Berggren.
Odlare och fabriksproduktion behöver minska sin kemikalieanvändning. Odlarna har redan kraftigt minskat sin användning - bland annat genom halverade doser. Men också förädlingen behöver skära ner på kemianvändningen.
Mer av den förädlade stärkelsen måste tillverkas så att den inte kräver e-nummer, något livsmedelsindustrin vill slippa behöva ange. Det klarar Lyckeby i dag genom en speciell teknik - men ska den produktionen växa krävs att förtaget får använda den potatis som tagits fram med hjälp av Crispr-cas 9.
Crispr-Cas 9 är en så kallad gensax som kan klippa och klistra i arvsmassan. Till skillnad mot GMO - genteknisk modifiering - tillförs inga anlag utifrån och stora delar av agroindustrin räknade med att EU skulle godkänna den tekniken. Men EU satte stop. Så nu får Lyckeby nöja sig med försöksodlingar - för att vara beredda om förbudet tas bort.
– Får vi använda den potatisen kan vi minska användningen av 4 000 ton kemikalier i industriproduktionen och vi kan mycket effektivt förädla utan att det sedan krävs något e-nummer - och det är så konsumenterna vill ha det. Men det får vi inte. Det är vansinne tycker jag, säger Hans Berggren.
Han ser förbudet på Crispr-Cas 9 som ett allvarligt hot mot Lyckebys konkurrensförmåga.
– Det här är kundkrav vi möter redan i dag och som vi är övertygade kommer mer och mer. Vi exporterar 90 procent av vår produktion för livsmedelsindustrin, så det handlar absolut inte om någon svensk trend.
Den investering som nu genomförs behövs i vilket fall som helst för med eller utan Crispr-potatis kommer även produktionen på hemmaplan att öka.
– Marknaden och efterfrågan finns där. Det är vi trygga med, säger Hans Berggren.
