EUs ministrar gick emot full utjämning av gårdsstöden

I och med tisdagens beslut har såväl EU-länderna som Europaparlamentet (som röstade i förra veckan) accepterat förgröningen av jordbrukspolitiken som princip. Den innebär att 30 procent av gårdsstödet villkoras med att lantbrukaren uppfyller tre miljökrav: Bevarar permanenta betesmarker, diversifierad odling med minst tre grödor samt skapar ekologiska fokusområden som ska omfatta 5 procent av arealen.

För skogstäta regioner antogs dock viktiga undantag som innebär lättnader av förgröningskraven. Jordbruk som omges av skog ska inte behöva lägga mark i träda för att på så sätt åstadkomma en korridor för biologisk mångfald, det räcker med skogen som ekologiskt fokusområde. Undantaget gäller för regioner som till mer än 50 procent är skogsbevuxna, och där skogsarealen är tre gånger så stor som jordbruksarealen.

Sverige fick även undantag vad gäller förgröningskravet om att jordbrukare ska odla minst tre grödor. Detta ska av klimatskäl inte ska gälla norr om 62 breddgraden.

Rådet tog också ställning till straffet för att inte uppfylla förgröningskraven. Förutom att 30 procent av gårdsstödet försvinner utdöms en sanktion på 25 procent av dessa 30 procent, vilket alltså även sänker den del av gårdsstödet som inte miljövillkoras.

Jämfört med EU-kommissionens förslag från 2011 vill rådet sakta ned takten i reformerna. Det gäller inte minst på ett av de mest omstridda områdena: Utjämningen av gårdsstöden inom EU-länderna. Principen om en utjämning på sikt finns visserligen kvar, men EU-länderna gav sig själva möjlighet att styra både takten och omfattningen av utjämningen. Inget slutdatum sätts.

En av pådrivarna för större flexibilitet är Danmark som velat värna de högre gårdsstöden till sin mjölksektor. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson ställde sig redan vid rådets februarimöte bakom principen om att kunna ge mer gårdsstöd till vissa lantbrukare och sektorer.

Sockerkvoterna och möjligheten att produktionskoppla av stöd var också knäckfrågor på rådsmötet. EU-ordförandelandet Irland lyckades till sist få uppslutning om att förlänga sockerkvoterna till 2017, trots kritik från bland annat Sverige.

Majoriteten av länderna ville utöka möjligheten att produktionskoppla stöd, vilket Sverige också motsatte sig med hänvisning till att det är en tillbakagång till en gammal jordbrukspolitik. Beslutet blev att 7 procent av stöden får kopplas vilket är en höjning från 5 procent i kommissionens förslag. I länder de kopplade stöden ännu finns får andelen vara 12 procent.

Några andra reformer som EU-rådet ställde sig bakom var:

undefined

Frivilligheten är en princip som Sverige genomgående har slagits för. Eskil Erlandsson ville vid en pressträff sent på tisdagskvällen inte avslöja hur han anser att Sverige bör utnyttja denna frihet.

I och med jordbruksministrarnas beslut är manegen krattad för den sista akten i spelet om Capreformen: En trepartsförhandling mellan jordbruksministrarna, EU-parlamentet och EU-kommissionen. Denna förhandling dras igång i april med målet att nå en kompromiss om Cap för åren 2014–2020 i slutet av juni.

Det står dock redan klart att de nya gårdsstöden inte kan införas förrän 1 januari 2015, till följd av tidigare förseningar i beslutsprocessen.

Slovakien och Slovenen var de två länder kunde av speciella skäl inte acceptera jordbruksrådets ställningstagande om Cap.