De markägare som inte aktivt brukar jorden ska inte heller ha rätt till jordbruksstöd. Så vill den belgiske mjölkbonden Jannes Maes lösa problemet med en hotande förgubbning av EUs lantbrukarkår. Själv är han fyllda 27, och nyss vald att för tredje året leda Brysselbaserade organisationen CEJA, som företräder EUs unga bönder.
En föryngring måste ske snabbt och där har politikerna ett ansvar, löd budskapet från Jannes Maes då han tidigare i somras besökte Tumba utanför Stockholm där CEJA höll sitt årsmöte.
Idag är cirka tio procent av EUs bönder yngre än 40 år. Bara fem procent är under 35. Och paradoxalt nog är det jordbrukspolitiken, Cap, som medverkar till att bygga trösklar som hindrar unga och aktiva lantbrukare från att etablera sig.
– Vi unga bönder står inför tre stora utmaningar. Att det är så svårt att få banklån, att det råder brist på utbildning och inte minst att många har stora problem att skaffa mark. Särskilt i markfrågan spelar Caps påverkan in. Därför är nästa Cap-reform en chans till förändring som EUs politiker inte får missa.
Vad är det största felet med EUs jordbruksstöd av idag, sett ur unga bönders synvinkel?
– Att EUs gårdsstöd ges till i princip all jordbruksmark, även sådan som inte används för produktion. EU-stöden måste gå till aktiva brukare.
I Sverige talar man om ”inlåst” mark som ett Cap-fenomen. Det är mark som varken säljs eller arrenderas ut, utan bara hålls så pass öppen att den ger rätt till gårdsstöd. Särskilt tydligt märks det i delar av landet där marken är relativt billig. Är situationen densamma i Belgien?
– Ja absolut, och trots att mark i Belgien kan säljas till skyhöga priser på 60 000 euro eller till och med 80 000 euro per hektar. Stora markägare och pensionärer väljer ändå att sitta kvar på sina arealer.
Född: 1991.
Bakgrund: Uppväxt på familjens gård som producerar mjölk och spannmål i Aalter i den flamländska delen av Belgien. Treårig jordbruksutbildning och har arbetat aktivt med mjölkproduktion.
Familj: Föräldrar och fyra syskon. Den äldste brodern är delägare i familjeföretaget, där även Jannes har börjat investera.
Intressen: Jordbruk är det stora intresset, CEJA-engagemanget fyller resten av fritiden även socialt. Har numera mindre tid för hobbyn cykling.
CEJA står för The European Council of young farmers, och är en paraplyorganisation för unga bönder i 24 EU-länder. LRF Ungdomen är en av 32 anslutna organisationer. Totalt representerar CEJA närmare två miljoner medlemmar.
Bildades 1958 och har alltså funnits med sedan EU-samarbetets start. CEJAs roll är bland annat att bedriva påverkansarbete gentemot EU-kommissionen.
Nyinvald svensk medlem i CEJAs styrelse är Simon Wancke, vice ordförande i LRF Ungdomen.
Att köpa mark är inget som min familj övervägt till följd av prisläget. Istället arrenderar vi den mark vi behöver för våra 120 mjölkkor. Men jakten på arrenden försvåras av att ägarna vet att det ligger stödpengar i marken.
Ser du några lösningar i det förslag till Cap-reform efter 2020 som EU-kommissionen har lagt fram och som länderna nu förhandlar om? Det gårdsstöd som du kritiserar så hårt finns ju kvar i förslaget, även om det aktiva brukandet också lyfts.
– Det faktum att länderna föreslås få ett större eget ansvar för utformningen av Caps regelverk kan vara positivt, På nationell nivå kanske man lättare kan anpassa stödreglerna så att de löser markproblemet. Å andra sidan finns risken att ökat nationellt ansvar leder till ojämlika villkor för bönder i olika delar av EU.
Hur skulle du vilja utforma EU-stöden för att de ska gynna unga bönder?
– Investeringsstöden är ett sådant exempel på ersättning som EU borde satsa mer på. Det går ju garanterat till dem som är aktiva och de kan kombineras med krav på miljö och hållbarhet. En större andel av Cap-budgeten bör också öronmärkas för unga bönder. De två procent av Cap-budgeten som EU-kommissionen vill vika för oss räcker inte.
Hur mycket får din familjs mjölkföretag i gårdsstöd? Och kan ni klara ekonomin om detta viktiga stöd faktiskt skulle slopas?
– Om de 24 000 euro som min familjs företag får i gårdsstöd plötsligt skulle ryckas undan så får vi så klart problem. I synnerhet om det inte ersätts med andra stöd. Så förändringen kan inte ske över en natt. Man måste vara realistisk.
