Äntligen får cider och svensk fruktodling stöd av EU
EU-kommissionen föreslår att cider ska vara framställd av äpplen och att tillsatser ska regleras. Det är därför logiskt att regeringen stöder förslaget, skriver 33 svenska cidermakare.
Det här är en debattartikel. Skribenten svarar själv för sina åsikter och slutsatser.
Det kallas för cider, men drycken i ditt glas kan innehålla så lite som 15 procent fruktjuice. I nuläget går det inte att skilja cider med 100 procent frukt från Europa från cider med 15 procent frukt från ett land utanför Europa. Ändå får de säljas under samma namn. Eftersom produkter med helt olika innehåll säljs under namnet cider krävs en definition. EU-kommissionens nya förslag till definition av cider kan utveckla den europeiska fruktnäringen och dessutom inkludera den ciderbaserade drycken från storskalig industri. Några få företag får byta beteckning från "cider" till "ciderbaserad" dryck. Varken EU-kommissionen eller någon annan föreslår att industridrycken ska förbjudas. Starka varumärken kommer fortsätta vara framgångsrika även med tydligare märkning. Förslaget skapar långsiktiga möjligheter för hela branschen att samverka. Industricider kommer även fortsättningsvis att kunna säljas och exporteras under benämningen "ciderbaserad dryck".
Regeringen uppdaterade sin Livsmedelsstrategi 2.0 förra året med "ökad robusthet i livsmedelskedjan" och "svensk kvalitet och gastronomi" som övergripande mål. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har därmed pekat ut en rimlig inriktning för livsmedelspolitiken som överensstämmer med kommissionens förslag. Rätt utformade regler krävs för genomförandet: tydliga benämningar och ursprungsmärkning av fruktråvaran gör valen enklare för konsumenter, skapar ökad efterfrågan på svensk frukt och ger bättre signaler bakåt i kedjan. Det minskar svinn (mer ”fulfrukt” kan tas tillvara), gynnar biologisk mångfald genom ökad efterfrågan på lokala sorter och stärker företagande i fruktodlande bygder över hela landet och i Europa.
Definitionen påverkar även jobb och skatteintäkter. Hundratusentals företag i den traditionella cidernäringen i Sverige och EU som använder frukt från unionen skulle stärkas av förslaget. Därmed förbättras förutsättningarna för, och robustheten i, Europas fruktodlingar. Enbart Kopparbergs säljer omkring 80 miljoner liter cider per år inom EU. I ett scenario där hälften av den musten kommer från EU, i linje med kommissionens ambition, skulle det kräva 61 000 ton äpplen och en tredubbling av svensk odlingsareal. Det innebär 2 000–2 800 nya arbetstillfällen i odling och förädling, som skulle resultera i 200–400 miljoner kronor i nya årliga skatteintäkter till stat och kommun. Effekten av ett EU-gemensamt krav vore mångdubbelt större. Kostnaden för konsumenten skulle bara bli någon krona mer per burk.
EU-kommissionens förslag innebär tre åtgärder helt i linje med Livsmedelsstrategin 2.0:
1. Inför minimikrav på innehåll
2. Inför frivilliga kvalitetsbenämningar
3. Märk fruktens ursprung
Här har Sverige alltså ett gyllene tillfälle att förena transparens för konsumenten med stöd till svensk och europeisk fruktodling och förädling. Vi ser därför att det är helt i linje med regeringens politik att stödja EU-kommissionens förslag.
Det stärker förutsättningarna för Europas livsmedelsproduktion och för Europas och Sveriges konsumenter. Det är sunt förnuft.
Lena Ryberg-Ericsson och Johanna Ryberg, Köpings Must & Cider AB, Köping
Maria Övergaard, Ciderbruket AB, Norrtälje
Elisabeth Knöppel, Forse Cidergård AB, Simrishamn
John Taylor och Torun Jorde, Dryg Cider, Malmö
Bonny Håkansson, Sövde musteri, Sövde
Mimer Berg, Vild Cider, Malmö
Axel Bäck och Klara Guthe Peterson, Sent om Cider, Saltsjöbaden
Fredrik Persson, Anolfsbol Must & Cider, Mellerud
Björn Bernhardsson, Äkta vara Sverige, Stockholm
Fanny Ivarsson, Alvar & Ivar Surdegsbageri AB, Tjörn
Mikael Nypelius, Fruktstereo, Malmö
Ulla Kylhed Reuterdahl, Reuterdahls på Österlen, Kivik
Diego Vegas Skoglund, Östersken, Kivik
Katarina Holmberg, Norrtälje Musteri & Norrtälje Lanthandel, Norrtälje
Märta & Magnus Westling, Hjulsjö 103, Hällefors
Roger Tifensee och John Carlsson, Smakgården, Flen
Patrik Svensk, Pomologik, Strängnäs
Brent Miles Wagner, Brown Hat AB, Uppsala
Magnus Jeppson, Naffentorps Cider, Malmö
Jonas Miller Rudenstam, Rudenstams, Huskvarna
Marcus och Anna Callenbring, Stora Juleboda Gård, Kristianstad
Gunnar Bohman, Maglehems Musteri, Kristianstad
Sanna Lindberg, Svenska Dryckesakademien, Stockholm
John-Fredrik Eherenhofer Grönvall, Ehrenhofer Gård, Lödöse
Ida Stenqvist, Bäckalunda Gård, Dalby
Jeffrey Lewis, Bute Cider AB, Umeå
Maria och Mats Bengtsson, Halfvede Musteri, Gotland
Staffan Ottosson, Vingården Stora Boråkra, Karlskrona
Erik Kolthoff, Lödöse Musteri AB, Lödöse
Andreas Sundgren, Brännland Iscider, Vännäs
Nichlas Cederfeldt, Flatö Bryggeri, Orust
Anton Josephson, Udda Cider, Stockholm
Johanna och Jonas Nilsson, Frimansgården, Sunne