EU-parlamentet röstar om jordbruksbudgeten
I morgon väntas ett historiskt beslut när EU-parlamentet röstar om den jordbrukspolitik som ska gälla 2014-2020. EUs folkvalda vill gå långsammare fram med reformer än EU-kommissionen.
Det är första gången i EUs historia som parlamentet har verklig makt över jordbruksbudgeten och stödens utformning – lika stor makt som EU-ländernas regeringar, enligt den nya grundlag (Lissabonfördraget) som trädde i kraft 2009.
I nästa vecka är det EUs jordbruksministrar som ska försöka enas om Capreformen. Därefter börjar en ny förhandlingsomgång där tre parter ska enas: EU-parlamentet, ländernas jordbruksministrar och EU-kommissionen. Eftersom de tre är långt ifrån eniga krävs det långtgående kompromisser.
EUs ordförandeland Irland har ambitionen att denna så kallade trialog snabbt ska leda till resultat så att ett beslut om Capreformen kan fattas i juni. Innan det kan träda i kraft ska varje medlemsland ta ställning till hur reformen ska tillämpas på hemmaplan.
Att de nya reglerna för gårdsstöden ska börja gälla den 1 januari 2014 betraktar EU-kommissionen som uteslutet. Den har därför meddelat att reglerna kan börja tillämpas först 2015. På parlamentets dagordning i morgon står även en omröstning om EUs långtidsbudget för 2014-2020 som EUs regeringschefer antog i februari. Om den kommer att godkännas rakt av är fortfarande osäkert.
Jämfört med EU-kommissionens förslag från hösten 2011 innebär jordbruksutskottets förslag långsammare förändringar. Bland annat att utjämningen av gårdsstöden inte genomförs fullt ut och att det sker i långsammare takt. Utskottet vill också på flera punkter mjuka upp miljövillkoren för gårdsstöden och bland annat låta jordbrukare få räkna sig tillgodo åtaganden i landsbygdsprogrammet som har långtgående miljöeffekter.