I tisdags meddelade EU-kommissionen att förhandlingarna om att öka den transatlantiska frihandeln sannolikt inte försenas av uppgifterna om amerikanskt spionage mot EUs institutioner, utan kommer igång nästa vecka som tänkt.
Valet av ordet sannolikt får ses som en markering från EU sida efter att dokument från läckan Edward Snowden har avslöjat ett systematiskt spioneri. USAs säkerhetsmyndighet NSA har bland annat avlyssnat EUs kontor i Washington och den byggnad i Bryssel där EUs ministerråd fattar sina beslut.
EU-kommissionen underströk på tisdagen att förtroende och öppenhet är förutsättningen för att den ambitiösa förhandlingen ska lyckas.
Mindre diplomatisk var EUs justitiekommissionär Viviane Reding då hon i söndags gjorde uttalandet att partners inte spionerar på varandra.
Ändå tycks det krävas mer än så för att stoppa de starka ekonomiska krafter som driver på för att EU och USA ska skapa världens största frihandelsområde. Stora fördelar väntar amerikanska bulkexportörer av spannmål och kanske även kött. Det som idag hämmar den amerikanska köttexporten är EU-reglerna för uppfödning av djur och hygienreglerna vid slakt, vilka skiljer sig mycket från de amerikanska. Visserligen har kommissionen sagt att EU-förbudet mot att ge köttdjur hormoner och antibiotika inte alls ska tas upp i förhandlingarna. Likväl ökar pressen på EU att anpassa sig.
USA har den senaste tiden trappat upp sin lobby för att undanröja hindren och få sina köttprodukter accepterade i EU som hittills bland annat sagt nej till att det tillväxtfrämjande medlet Ractopamin används i djuruppfödningen.
EUs förbud mot att klordoppa kycklingar vid slakt står också högt på USAs lista över handelshinder som EU borde ta bort.
Indirekt kan avtalets ökade handelsflöden även underlätta för USA att sälja sina genmodifierade produkter på EUs marknad. En export med stor tillväxtpotential är genmodifierade proteingrödor.
Förhandlingarna mellan EU och USA väntas ta cirka två år.