Eskil Erlandsson öppnar för högre gårdsstöd
Landsbygdsminister Eskil Erlandsson kan nu tänka sig att låta mjölk- och nötköttsbönder få behålla ett högre gårdsstöd i samband med Capreformen. Han vill dock inte binda sig.
– Alla optioner ligger öppna för Sverige. Vi måste ha en Cap på plats och räkna på olika alternativ från konkurrenssynpunkt.
För Danmarks skultyngda mjölkbönder skulle EU-kommissionens förslag om att utjämna gårdsstödet över jordbruksarealen slå hårt. Stora summor i EU-stöd skulle föras över till andra sektorer - med katastrofala följder för mjölken, enligt den danska branschen.
Danmark har därför i allians med flera andra länder hårt motsatt sig EU-kommissionens förslag om att gårdsstöden senast 2019 ska vara utjämnade nationellt eller regionalt. Vid veckans rådsmöte kom framgången: de flesta länderna slöt upp bakom EU-ordföranden Irlands förslag om att utjämningen inte behöver göras fullt ut, och att processen ska ske långsammare takt. Bara tio procent av utjämningen behöver enligt den irländska kompromissen genomföras under reformens första år – som verkar bli 2015.
Till Land Lantbruk säger Eskil Erlandsson att han till stora delar accepterar Irlands förslag om utjämningen. Bland annat därför att det minskar behovet att koppla stöd till vissa sektorer, vilket många EU-länder vill men Sverige är emot.
En utjämning av gårdsstöden skulle få stora återverkningar på dem som har aktiv produktion och som jag vill ska växa och utvecklas.
I Sverige fick mjölk- och nötköttsproducenterna 700 miljoner kronor, respektive en dryg miljard kronor i så kallat tilläggsbelopp på gårdsstödet vid de förra Capreformen. Branscherna skulle förlora en stor del av pengarna vid en utjämning.
Tidigare har Erlandsson mest talat om möjligheten att kompensera animalieproducenter inom ramen för landsbygdsprogrammet.
Om en månad ska jordbruksministrarna försöka nå enighet om Capreformen, inför fortsatta förhandlingar med EU-parlamentet. Irland siktar på beslut i juni.