– Det är viktigt att utjämningen sker på ett bra sätt och under former som är socialt acceptabla för lantbrukarna, kommenterar Eskil Erlandsson diskussionerna.
Mycket har hänt inom lantbruket sedan referenserna för dagens gårdsstöd lades fast i samband med den förra jordbruksreformen 2005. Att stödsystemet måste få en ny grund 2014 råder det bred enighet om inom EU.
EUs ordförandeland Cypern ville vid mötet bland annat få in synpunkter på flexibla övergångslösningar, avsedda att minska risken för störningar i livsmedelsproduktionen.
Bland de grupper som i Sverige förlorar på en utjämning finns gårdar med historiskt baserade tilläggsbelopp på gårdsstöden, nämligen mjölk, nötkött, sockerbetor och potatisstärkelse.
Senast 2019 ska gårdsstödet vara enhetligt - antingen på nationell eller regional nivå, föreslår kommissionen. Redan 2014 ska 40 procent av utjämningen klaras av, enligt förslaget. Men Erlandsson är kritisk till den snabba takten. Det vore ett "Alexanderhugg" mot delar av lantbruket, anser han.
Om Sverige ska utjämna stöden nationellt eller ha kvar regionala skillnader har ännu inte diskuterat i detalj, tillade Erlandsson. I princip är han förespråkare av att stöd ska kunna få en regional utformning.
För att få till stånd en flexibel övergång vill den svenska regeringen satsa mer på pelare två, och landsbygdsprogrammet.