Erik är först i landet med Skogsstyrelsens nya avtal
Erik Jarvin är först i landet med Skogsstyrelsens speciella avtal för naturvård på hela fastigheten. Men så är hans fastighet också ganska speciell.
Sett som skogsfastighet är Malhuvud ganska speciell. Det är en ö på 53 hektar strax söder om Nynäshamn, och vägen dit går via en privat liten linfärja. På ön finns 31 hektar produktiv skogsmark, resten är i huvudsak vall. Som på många av innerskärgårdens öar finns spår av långvarig mänsklig påverkan, bland annat gruvbrytning och en gammal kalkugn. Nuvarande ägaren, Erik Jarvin, kan spåra sina rötter på Malhuvud två generationer tillbaka.
– Min farfar köpte den i slutet av 1800-talet. Men han gick igenom isen och dog senare av sviterna, och min farmor tvingades sälja 1910. 1967 kunde min pappa köpa tillbaka ön, men då hade skötsel varit eftersatt under lång tid.
Under sin tid har Erik Jarvin haft köttdjur, får på skogsbete och slåttrat vallen. Även skogen har skötts om, men mest för husbehov och utan några större ingrepp: Den senaste avverkningen gjordes 1975.
– På den tiden fick man bidrag för virkestransporten från öar, kommenterar Erik Jarvin.
Det får man inte längre, och även om det växer bra så blir skärgårdsskogen sällan varken rak, lång eller grov. Kombinerat med små arealer samt hög drivnings- och transportkostnad innebär det ett blygsamt netto vid avverkning. Däremot ger det milda klimatet och den kalkrika berggrunden en hög artrikedom, lövandelen är nästan 40 procent, varav hälften är ädellöv med en hel del gamla grova ekar.
Som naturvårdsintresserade läsare redan insett är ovanstående beskrivning ett skolboksexempel på förutsättningar för höga natur- och kulturvärden.
– I skogsbruksplanen var 40 procent av skogen klassad som nyckelbiotoper. Där fick vi ändå inte avverka, men inte heller någon ersättning för det, säger Erik Jarvin. Vi hade haft en inspektor från Mellanskog här och mätt in att vi kunde avverka 600 kubik. Men nettot skulle inte ha blivit stort, och till och med inspektorn undrade om jag verkligen ville ta ned skogen.
– Jag kontaktade Skogsstyrelsen för att se om det fanns någon annan lösning. Med fastighetsavtalet blir det en naturvårdsanpassad skötsel för hela fastigheten. Vi får ersättning för det ekonomiska bortfallet men kan fortfarande plockhugga.
Hur stor ersättningen är vill Erik Jarvin inte avslöja, men uppenbarligen tillräckligt stor eftersom han skrivit på ett 25-årigt avtal.
– Jag är inte intresserad av att maximera den ekonomiska vinsten. Familjen sätter värde på att de speciella biotoperna bevaras, och miljövärden för djur och natur är också en vinst, säger han.