– En del mjölkgårdar försvann men i stort sett har branschen klarat sig, säger Gwyn när Land Lantbruk kommer på besök för att höra om erfarenheterna från förra Capreformen 2005 då Storbritannien utjämnade gårdsstödet.
Gwyn Jones hade vid tiden för reformen 700 mjölkande kor på gården i Kirdford. Han hade kunnat få ett högt gårdsstöd om den brittiska regeringen hade valt att tilldela honom tilläggsbelopp, så som svenska mjölkbönder får. Men den dåvarande labourregeringen drev igenom att de engelska böndernas gårdsstöd skulle vara utjämnade redan från början – till skillnad från i Skottland och i Wales där både mjölk- som nötköttsbönder fick högre gårdsstöd genom tilläggsbelopp.
Gwyn Jones fick lära sig leva med lägre EU-stöd, som i dag uppgår till 230 pund, cirka 2 600 kronor.
– Det är klart att mjölkproducenterna i Skottland och Wales fick en konkurrensfördel.
Av de första åren efter reformen minns han med en rysning det administrativa krånglet som ledde till att systemet för utbetalningar av gårdsstöden havererade. Pengarna från Bryssel blev kraftigt försenade.
Men för många nötkötts- och fårproducenter slog reformen värre. Det blev kris när de gamla produktionskopplade stöden försvann utan att kompenseras med tilläggsbelopp på gårdsstödet.
Att det gick bättre för mjölkföretagen berodde delvis på att branschen inte hade hunnit få några mjölkersättningar och inte hade vant sig vid direktstöd, så som nötkötts- och fårbönderna, tror Gwyn.
Mjölkbönderna i Skottland och Wales oroar sig nu inför 2014 års reform som innebär att även deras gårdsstöd sänks. Gwyn är däremot lugn.
– Den engelska mjölkbranschen har ju redan gått igenom de svårigheterna, konstaterar han.
Snart kan fördelarna tvärtom väga över för Gwyn.