En uppvisning i renrasig tjurighet

110 stycken tjurar i sex olika raser är kvar efter att drygt 60 sållats bort och Viking genetics haft förtur till tre utvalda. Två av de utvalda, en hereford och en limousin kom från samma gård - något som aldrig hänt förut. Idag är det auktion på de som är kvar. Och intresset är stort.

– Här kommer finnas en hel del internationella spekulanter, svensk avel står sig bra, inte minst genom tjurar med anlag för lätta kalvningar, säger syskonen Linda och Martin Risberg på Gunnarps gård utanför Hörby där Svensk Köttrasprövning varje höst stallar in 180 unga tjurar som sedan testas och vägs och framför allt växer under under samma villkor. Det ska vara genetiken - inte skillnader i skötsel och foder - som skiljer ut de allra bästa.

Lär känna tjurarna

Och visst - storleken har betydelse - i varje fall testiklarnas. Den säger något om tjurarnas fertila förmåga.

Linda och Martin går runt och tittar till tjurarna två gånger varje dygn och ser till att lära känna dem väl under tiden på gården.

– Vi väger dem var fjortonde dag, invägning och årsvägning sker tre dagar i sträck. Det man kan se nu är att det är mycket fokus på hälsa, på hållbarhet och på att djuren är snälla. Ingen vill ha ilskna tjurar, säger Linda som går runt med ett meterlångt plaströr att daska till med om någon blir för närgången.

Men tjurarna här är snälla, betonar de. De som visar tecken på aggression sållas bort.

För att klara kraven går tjurarna även igenom exteriörbedömning och ultraljudskanning av ryggbiffen, något som ger besked om till exempel fettmarmorering.

– Det vi märker är också att framför allt herefordtjurarna blivit större under de nio år vi skött djuren på individprövningen, säger Martin Risberg.

Vad spelar då individprövning av tjurar för roll?

– Det är en tävling att bara få komma till Gunnarp, säger Johanna Bengtsson, vd för Svensk Köttrasprövning. Hon påpekar att avelsföreningarnas mål kan se olika ut men att det generellt handlar om djur med bra tillväxt som ger friska och pigga kalvar, goda moderegenskaper till sina döttrar, är hållbara och ger bra slaktkroppar. Huvudmålet är att förbättra djurmaterialet till svensk nötköttsproduktion, att sålla fram det allra bästa.

Årets folkfest

– Det här har en central roll för nötköttproduktionen. Men vad man söker efter kan variera - den som till exempel har problem med klövhälsan hos sina djur söker förstås efter tjurar med goda egenskaper för klövhälsan, säger Johanna Bengtsson.

För Linda och Martin Risberg på Gunnarps gård återstår nu finalen. Läktaren som lär bli välfylld ska byggas, de ska strö och gödsla ut och på gårdsplan ska det göras plats för årets folkfest i avelssvängen. Sedan dröjer det till tidig höst innan nästa 180 unga tjurar börjar komma till gården.