Medan odlare otåligt väntar på besked sölar KemI. Nyligen granskades KemI:s handläggningstider av Justitiekanslern, JK, efter begäran av LRF.
"KemI bryter mot såväl växtskyddsmedelsförordningens uttryckliga krav på en handläggningstid om högst tolv månader – som myndigheten alls inte tycks känna till – och förvaltningslagens allmänna, men grundläggande, krav på snabb handläggning", skriver LRF syrligt i sin anmälan.
Klandervärt, tycker också JK som påpekar: Det finns skäl att rikta allvarlig kritik mot myndigheten.
Och nu kommer kritiken även inifrån. I ett pm, publicerat i nättidningen Miljörapporten, skriver Peter Bergqvist, strategisk rådgivare på KemI, att myndigheten låtit kärnverksamheten stå tillbaka för en administration som kräver alltmer kraft. Han talar om "Kafkaliknande exempel på en genombyråkratisering av KemI".
Byråkrati är förstås en sjuka som drabbar många större organisationer. Men mycket talar för att KemI är en värsting i den grenen. Visst får man ha respekt för att handläggningen av vilka kemikalier som får spridas kan ta viss tid och kräva noggranna överväganden. Men även när det gäller biologiskt växtskydd och icke-giftiga substanser pågår sölandet och förhalandet.
Myndigheten agerar också nyckfullt. I mitten av juni drämde KemI till med ett omedelbart stopp för ogräsmedlen Butisan och Nimbus - med en svepande motivering om risk för människor, djur och miljö. Det sker mitt i odlingssäsongen och när de flesta odlare av raps och kål lär ha köpt hem det lager de behöver av preparaten, i enskilda fall utgifter på tiotusentals kronor.
Knappt två veckor senare kom dispensen för odlingssäsongen, efter ansökan från LRF. KemI: s hantering av Butisan/Nimbus tyder på bristande förståelse för verkligheten för brukarna av preparaten. Det positiva man kan säga är att beslutet om dispens i alla fall kom snabbt. Kan det vara ett trendbrott, KemI?