Tidigare har Magnus Berggren, professor i organisk elektronik vid Linköpings universitet, och hans grupp forskat kring tryckt elektronik på papper.
Genom samarbetet med Ove Nilsson, professor i växters reproduktionsbiologi på Umeå plant science center, har intresset flyttats till växter.
undefined
Genom tekniken kan man placera sensorer i växterna. Dessa kan användas både till att övervaka och styra växtens produktion eller till att "tanka av" delar av den energi som bildas i klorofyllen i form av socker.
Metoden skulle enligt Magnus Berggren kunna bli ett alternativ till genmodifiering, till exempel genom att påverka när växtens blomma ska slå ut.
– Vi ser det som ytterligare ett verktyg. Sedan ska man självfallet som i all forskning överväga noga om det är etiskt försvarbart, säger Magnus Berggren.
När det gäller energiutvinning handlar det inte om några jättemängder som finns att utvinna. Det ger mer energi att hugga ned och elda upp ett träd.
Forskarna har använt sig av rosor eftersom de är lätta att hantera och till sitt rot- och grensystem liknar träd. När testerna fortsätter kommer de att testa betydligt fler växter, allt från gräs till träd.
Det stora steget har varit att få in de elektroniska komponenterna över huvud taget, något som växterna har visat sig tåla. Däremot är det bara under kortare intervaller som man har haft spänning i kretsarna.
– Såvitt vi vet finns det inte några tidigare forskningsresultat publicerade om elektronik i växter. Ingen har gjort detta tidigare, säger Magnus Berggren.
Resultaten har publicerats i Science Advances.