Grynhavre är den gröda som har bäst netto av de ekologiska spannmålsgrödorna i jämförelsen. Därefter kommer maltkorn och foderkorn. Räknar man in oljeväxter hamnar de dock på andra plats efter grynhavre och lägger man till åkerbönor och ärter har de i särklass bäst netto i de exempelkalkyler Hushållningssällskapet har tagit fram.
Enligt spannmålshandlare finns det en stark efterfrågan på ekologiskt höstvete med brödkvalitet och ekologiska spannmålsodlare som Land Lantbruk har talat med uppfattar priserna på grödan i ett spann från knappt godkända till bra.
En vanlig uppfattning när det gäller höstvete till bröd verkar vara att priset måste upp i 3 kronor per kilo för att det ska vara bra. Hushållningssällskapet i Västs kalkyler visar att höstvete till bröd inte riktigt når upp till en långsiktigt lönsam nivå vid en skörd på 3700 kilo per hektar och ett pris på 2,74 kronor kilot.
– Man kan prissäkra en del ekospannmål för 2016 och de priserna ligger på ganska skapliga nivåer för grynhavre, kvarnvete och maltkorn. Men de borde egentligen gå upp mer om det är en väldigt stor efterfrågan, säger Johan Jacobsson, rådgivare på Hushållningssällskapet i Väst, som gjort kalkylerna.
– Odlingen ger ett acceptabelt netto på de nivåerna. Men det är alltid osäkert med kvaliteten, i synnerhet när det gäller kvarnvete som är jättedyrt att gödsla fram. Det är en väldigt stor andel av den odlingen som går till foder som inte klarar proteinhalterna. Då är grynhavre ett minst lika bra alternativ.
Han tillägger också att skördenivån ger stort utslag för nettot i kalkylen, i synnerhet för grödor med högt pris såsom höstraps.
Beräkningarna visar att täckningsbidraget generellt är bättre i den ekologiska odlingen än i den konventionella just nu.
Göran Torstadius i Kumla har nyligen ställt om till ekologisk spannmålsodling med grynhavre, höstvete, ärter, timotej-, vitklöver- och rödklöverfrö samt höstraps.
Han är inte så imponerad av Lantmännens priser på ekospannmål, men tycker ändå att nettot i den ekologiska odlingen är bra.
– Jag gjorde en kalkyl på en hel växtföljd. Jag räknade försiktigt men ändå fick jag fram att täckningsbidraget var ungefär 2000 kronor bättre i snitt på eko jämfört med konventionellt. Och den kalkylen tycker jag har hållit.
En fördel för Göran Torstadius är att han har god tillgång till gödsel eftersom han kan köpa biogödsel från en biogasanläggning i närheten.
Om det är dyrare att odla ekologiskt beror i stor utsträckning hur mycket man gödslar, enligt Göran. Måste man använda mycket av gödselmedel, som Biofer och Ekoväx, blir det snabbt dyrt.
Sedan är det lite mer körning, man får stubbearbeta mer och plöja mer. Å andra sidan sparar man in kostnaden för sprutning.
Han har tidigare odlat korn, men tycker inte att den grödan fungerar så bra hos honom.
– Korn kommer jag inte att odla mer, det blir inte bra. Det konkurrerar för dåligt med ogräset. Havre går mycket bättre.