Eko inte enda lösningen

– Vi ska utveckla vår livsmedelstillverkning därför att vi ska ha mer ekologisk produktion, sa Stefan Löfven.

Var uttalandet bara ett utslag av okunskap? Eller handlar det om ännu ett knäfall för koalitionspartnern? Miljöpartiet odlar ju visionen att svenskt lantbruk ska bli 100 procent ekologiskt. Till 2020 ska 30 procent av arealen odlas ekologiskt.

I själva verket går utvecklingen delvis åt annat håll. I det nya landsbygdsprogrammet bantas stöden till ekologiskt lantbruk, vilket Ekologiska lantbrukarnas ordförande Carl-Erik Ehrenkrona påpekade i ATL i förra veckan. Samtidigt ställer vissa lantbrukare nu om från ekologiskt till konventionellt, på grund av sjunkande lönsamhet i den ekologiska produktionen. I förra veckans Land Lantbruk berättade vi om bröderna Svensson utanför Vara, som ställer om 140 hektar ekoodling till konventionell. Priset måste vara minst det dubbla för att eko ska löna sig, menar de.

En annan lantbrukare, Magnus Gustafson i Söderköping, ställer efter 20 år som ekobonde om 1000 hektar växtodling, berättar Norrköpings Tidningar. Sämre betalning för spannmålen, brist på biogödsel och alltmer ogräs på fälten har pressat inkomsterna.

Det här sker trots att efterfrågan på ekologisk mat växer kraftigt. Det kan tyckas vara en paradox. Men samtidigt som handelskedjor slår sig för bröstet över ökade ekosortiment tävlar de om att sälja varorna billigt. "Nu har vi fler ekovaror än någonsin till låga priser", framhåller Willy's medan Coop basunerar ut: "Nu sänker vi priset rejält på ekologiska varor."

Det är knappast signaler som får bönder att ta steget till eko. Ekologiskt kan inte och ska inte vara billigt. Det måste fortsätta vara ett premiumsegment med högre produktpriser, eftersom kostnaderna i produktionen är högre och avkastningen lägre. Därutöver behöver vi de konventionella volymvarorna, även de produkter från ett miljövänligt lantbruk. En storskalig omställning till eko lär inte lösa problemen med lantbrukets lönsamhet.