Den svenska spannmålshandelns gemensamma provtagningsprojekt visar att fusarietoxinet DON är fortsatt stort problem för odlarna i framför allt Västsverige. Nu har också förekomsten ökat i Mellansverige medan de östra och framför allt södra delarna ännu är ganska förskonade.
Undersökningen som omfattar 227 provtagningar har koncentrerats på tidigare drabbade områden och är därmed inte statistiskt säkerställd. Huvuddelen av proverna (170) är tagna före skörd och den största andelen (85) härrör från Västsverige.
I väst låg 27 procent av proverna över tillåten gräns för livsmedelsanvändning. Problemen är vanligast runt Vänern samt i Bohuslän. Skillnaden mot tidigare år är att havren skonats något samtidigt som vetet drabbats hårdare.
Motsvarande andel i Mellansverige var 10 procent. Samtliga prover med förhöjd DON-halt har insamlats runt Köping samt runt Örsundsbro och Grillby. Slutrapporten reserverar sig för vad som finns i sent skördade partier eftersom projektets provtagningar avslutades den 6 september.
– Erfarenheterna från både Norge och Finland visar att förekomsten av DON kan flytta sig geografiskt från år till år. Men än så länge är det i huvudsak ett västsvenskt problem, säger Erik Hartman, VD för Föreningen Foder & Spannmål och medlem i projektgruppen.
Provtagningarna redovisades fortlöpande i sex veckobrev. Intresset var stort och ett nytt projekt planeras för 2013. Handeln och industrin tar problemet på största allvar, inte minst med tanke på att andra fusarietoxiner lurar i bakgrunden.
– Under 2011 kostade DON det svenska lantbruket cirka 100 miljoner kronor. Vi talar om 5,5 miljoner ton som ska styras upp, varav hälften går till handeln. Situationen är lite läskig med tanke på att det aldrig skulle gå att provta vartenda parti i Sverige, säger Erik Hartman.
Men DON är i högsta grad även ett gårdsproblem. Förhöjda halter i fodret kan göra djuren sjuka och rasera åratal av avelsarbete. Experter varnar speciellt för att halmen kan vara en bov i dramat.
– Foderindustrins ansträngningar kan vara bortkastade om bonden har höga halter i halmen. En gård i Skaraborg som vi studerade hade högre halter av DON i halmen än i spannmålen, berättar Per Häggblom, professor vid Statens veterinärmedicinska anstalt.