80 procent av alla träd som föll för Gudrun var gran. 91 000 hektar återplanterades med återväxtstöd och av stödet reserverades pengar för att 10 000 hektar skulle planteras med löv. Men utfallet blev att bara 3 000 hektar, motsvarande 3 procent, planterades med löv. Lärk och tall planterades på vardera 4 procent av marken, sitkagran på 1 procent. 87 procent planterades med gran och grandominansen innebär stora risker för framtiden, speciellt med tanke på klimatförändringarna:
– Stora arealer granskog planteras på marker där tall är lämpligare och i framtiden kommer dessa skogar att vara mycket utsatta för skador som storm, rotröta och granbarkborre, säger Jonas Bergqvist, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen.
Han tror att förklaringen dels är den stora risken för viltskador på tall, dels att det i stressen efter stormen blev övermäktigt för många av skogsägarna att lägga om skogsbruksstrategi.
Bortsett från trädslagsfördelningen har återbeskogningen gått bra. En viktig skillnad mot före stormen är att andelen självföryngrad björk ser ut att öka från 20 till 30 procent. Och fortfarande återstår mycket röjningsarbete.
– Där finns det stor risk att man även kommer efter med gallringsarbetet, vilket medför risker för framtida stormfällningar, säger Jonas Bergqvist.