Dystra siffror för mjölkbönderna
Sänkningarna av mjölkpriset har duggat tätt under hösten och inte mycket pekar på någon lättnad för landets mjölkbönder. LRF Mjölks senaste mejerimarknadsrapport bjuder på dyster läsning.
I praktiken är det Arla som bestämmer om mjölkpriset ska gå upp eller ner i Sverige med tre av fyra mjölkbönder i medlemsskaran. Ytterligare ett stort antal har sin betalning för mjölken direkt knuten till Arla. Arla i sin tur är minst sagt beroende av en just nu turbulent världsmarknad där stora mjölköverskott inom EU ska ut och slåss om kunder i Kina och Afrika.
Och det är en världsmarknad som för tillfället är skakig. Här är fem snabba om varför mjölkpriset lär fortsätta vara pressat:
• Rysslands importstopp som pågått sedan den 7 augusti slår hårt mot EUs mejeriföretag. Rysslands import motsvarade tidigare hela den svenska mjölkproduktionen,
• Nya Zeelands mjölkproduktion har ökat kraftigt under året och landet är en av de tunga spelarna på den globala marknaden. Tillgången på mjölk är alltså stor.
• Fonterras mjölkprisauktioner har fortsatt nedåt. Ett tydligt tecken på att priserna kan fortsätta ner.
• FN-organet FAOs prisindex visar på en brant kurva neråt. Det gör också amerikanska USDAs priskurva över världsmarknadspriserna.
• Och så har alltså mjölkproduktionen i EU ökat. Något som både påverkar världsmarknaden och ökar konkurrensen inom EU.
Även i Sverige har mjölkproduktionen ökat vilket skulle kunna tas som en positiv signal, men samtidigt visar LRF Mjölks rapport att produktionen av alla mejeriprodukter utom pulver minskar i Sverige. Tillverkningen av dryckesmjölk har minskat med 6,2 procent hittills i år. Det är en av många dystra siffror. På längre sikt menar flera bedömare att det ser ljusare ut med stigande global efterfrågan. När den resulterar i bättre betalt för mjölken återstår att se.