Det menar Mikael Tham, författare och filmare, som höll i det välbesökta seminariet om jakten som handelsvara på mässan Elmia Game Fair. Han hade genom att surfa runt på nätet hittat flera exempel som bekräftar just bilden av dyrare arrenden. Bland annat en jaktmark i Skåne på 14 hektar för 14 800 kronor per år . Den marken skulle klara en avskjutning på 0,7 gris, 0,5 dovhjort och 0,4 rådjur per år.
- Det innebär 10 000 kronor per fällt djur. Jag har hittat liknande priser i Småland. Vilka konsekvenser får det här? Jo, risken är stor att man tullar på att inte skjuta mer än vad marken föder. Grannsämjan hotas också, om inte jag skjuter så skjuter grannen.
- Men mycket jakt i dag ska vara actionfylld och resultatinriktad. Det handlar om kvantitet i stället för kvalitet och det kan gå ut över jaktetiken.
Förväntar man sig en stor viltstam så krävs det också utfodring vilket inte är helt problemfritt, åtminstone inte när det gäller vildsvin.
- Här har vi en konflikt under uppsegling. På LRF-stämman häromveckan krävdes stopp av utfodring och skottpengar på vildsvin. Det är olyckligt om vi kommer konflikt med varandra och jag hoppas att våra organisationer kan lösa det här.
Det finns även fördelar med att jägarna får betala mer för jakten.
- Viltet får ett värde, därmed också ett existensberättigande. Värdefullt vilt kan också leda till bra jaktetik.
Men nackdelarna överväger: delar av jägarkåren har inte råd att jaga längre - den folkliga förankringen tappas. Konflikterna riskerar att öka mellan jägare och markägare. Engagemanget för vård av biotop och fauna riskerar att bli mindre.
- Sedan har vi en joker i leken som kan ändra på allt det som jag har sagt - vargen! I de trakter där vargen finns märks i dag att arrendepriserna går ner och även värdet på skogsfastigheterna.