”Gallringsskördare en dyr och negativ åtgärd”
Ge medalj till de skogsägare som låter sin produktionsskog bli riktigt gammal. Låt dem sedan slutavverka. Det gynnar den biologiska mångfalden mest. Det menar skogskonsulten Börje Drakenberg.
En person som är övertygad om att fenomenet med städningsgallring är tämligen utbrett från Svealand och norrut är den fristående skogskonsulten Börje Drakenberg. Han har ett stort kontaktnät inom skogsbranschen bland annat efter många år som lärare på SLU:s jägmästar- och skogsmästarutbildningar.
– Jag vet att det har blivit en standardåtgärd på många håll att gallringsskördare går över markerna en extra gång och tar bort död ved, gamla träd och löv. Det är en dyr och negativ åtgärd, säger Börje Drakenberg.
Många skogsägare upplever det som en bestraffning att få sin skog klassad som nyckelbiotop därför att alla skogsåtgärder sedan måste samrådas med Skogsstyrelsen. I praktiken blir virket svårsålt om skogsägaren inte får ersättning för intrånget, enligt skogskonsulten Börje Drakenberg.
Bekymrad
Han är bekymrad över att en del skogsägare därför väljer att städa bort naturvärden i skogen av rädsla för att få en nyckelbiotopklassning. Städningsgallringar slår hårt mot den biologiska mångfalden eftersom skogens funktion som bärare av mångfald är stor i de senare faserna.
Hur vanligt det är med städningsgallringar är oklart. Men fenomenet har kommit som en oförutsedd följd av Skogsstyrelsens ambition att leta upp skogsområden med höga naturvärden och klassa dem som nyckelbiotoper. Skogsstyrelsens nit riskerar att få motsatt effekt.
- Systemet premierar inte rätt saker. Skogsägare som har gammal produktionsskog med död ved ska belönas med medalj, sen ska de få avverka, säger Börje Drakenberg.
Huggs tidigare
Trenden är att skogarna huggs allt tidigare, vilket är negativt för den biologiska mångfalden, enligt Börje Drakenberg. Det gäller därför att motivera skogsägarna att inte slutavverka för tidigt under dessa viktiga sista år. Ju mer gammal skog desto mer höga naturvärden.
– Från ca 70 års ålder ökar skogens förmåga att bära biologisk mångfald då träden börjar bli gamla och mängden grov död ved ökar. Den ger viktiga förutsättningar för lavar, mossor och vedsvampar, säger Börje Drakenberg.
För att få till dessa gamla produktionsskogar bör skogsägarna avverka cirka 20 år senare än idag. Det skapar skogar med höga sociala värden. Men problemet är att industrins prissättning av virke inte gynnar grova dimensioner eftersom det tar så mycket längre tid.
– Industrin vill helst ha klentimmer. Det är ett problem som jag idag inte ser någon riktig lösning på, säger Börje Drakenberg.