Djuren behandlas 100 gånger mer i Cypern än i Norge
De livsmedelsproducerande djuren i Cypern behandlas med 100 gånger så mycket antibiotika som de i Norge. Det framgår av den europeiska statistiken för 2011.
Enligt den tredje rapport i ämnet som har publicerats av ESVAC, den europeiska läkemedelsmyndigheten, föll användningen i nästan alla de 25 länder som ingår i det statistiska underlaget. Enda undantaget är Spanien men det antas bero på tidigare underrapportering.
Norge har precis som tidigare den lägsta förbrukningen följt av Island, Sverige och Finland. I Norge skrivs det ut 3,7 milligram antibiotika per korrigerad djurenhet, att jämföra med Cypern som är med i rapporteringen för första gången och redovisar en förskrivning på 408 milligram.
– Det är väldigt stora skillnader vilket tyder på att användningen i många länder sker rutinmässigt. Sedan är det inte bara fråga om volymer utan vilken typ av antibiotika det är, säger Björn Bengtsson, veterinär på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.
De nordiska länderna har tillsammans med Baltikum den lägsta användningen. Den nordiska statistiken anses också ha den högsta datakvalitén tack vare att den baseras på receptutskrivning. Många länders statistik härrör från läkemedelsföretagens försäljning, från importsiffror och i några fall från foderfabrikerna.
Bland storanvändarna återfinns länder som Tyskland, Spanien och Italien. Att det går att minska doseringen visar Nederländerna som på ett år gick från 146 till 114 milligram antibiotika per djurenhet efter ett starkt tryck från både politiker och konsumenter. Minskningen har sedan dess fortsatt ytterligare.
Den låga svenska förbrukningen beror på ett långvarigt hälsoarbete, att djuren behandlas individuellt och inte i grupp och att veterinärerna inte har något ekonomiskt intresse av att skriva ut läkemedel vilket är fallet i flera andra länder. Trots det ligger förbrukningen i Norge fyra gånger lägre.
– En tänkbar anledning till det kan vara att man i Norge lokalbehandlar juverinflammationer medan vi injicerar antibiotikan vilket gör att det krävs större mängder, säger Björn Bengtsson.
Han påpekar att den svenska förskrivningen till ungefär hälften utgörs av bensylpenicillin, även känd under namnet Kåvepenin, vilket är den "snällaste" varianten. Det är allvarligare när tredje och fjärde generationens antibiotika, cefalosporiner, används mycket. Andelen cefalosporiner i olika länder varierar stort mellan 0,05 procent upp till 14 procent.
– De är väldigt effektiva men driver samtidigt antibiotikaresistensen, säger Björn Bengtsson.
Sedan 2006 är det inom EU förbjudet att använda antibiotika i tillväxtfrämjande syfte. Det var en regel som Sverige införde redan 20 år tidigare.