Direktrapportering från Ryftesrättegången

I dag väntas Ryftesmålet avslutas i hovrätten. Vår reporter är på plats och rapporterar direkt. Texten uppdateras löpande.

Rättegången börjar med en av de före detta anställda som också är åtalad för miljöbrott. Han kommer i den här texten att kallas anställd 1.

En del av ett polisförhör spelas upp och Per E Samuelson, advokat för Yngve Andersson som är VD för Ryftes, hävdar efter uppspelningen att anställd 1 inte har fått någon order av Yngve Andersson att göra rent sprutan i grusupptaget.

Uppspelningen av polisförhöret fortsätter. I det säger anställd 1 att Yngve Andersson under 2008 och 2009 känt till utsläppet i grusupptaget. Han säger också att Yngve Andersson två-tre gånger stått bredvid honom när han gjort rent sprutan i grusupptaget.

Uppspelningen avslutas. Förhör med anställd 1 fortsätter. Han får frågor från sin egen och Yngve Anderssons advokat som undrar om han vill tillägga något eller har ljugit. Något han nekar till. Förhöret avslutas.

Rätten går igenom de åtalades belastningsregister, hälsotillstånd och civilstånd.

Åklagaren har frågor om företaget Ryftes till Yngve Andersson. Han tar upp tingsrättens dom där de skriver att uppmärksamheten kring miljöbrottet gjort att vinsten och omsättningen i företaget har sjunkit. Han undrar om det stämmer.

- Omsättningen har sjunkit så det är nere på 70 miljoner nu, säger Yngve Andersson och berättar att företaget gått med minus sedan dess.

Han tar upp flera faktorer som bidragit till att det har blivit så: Vädret, 2010 var spannmålsskörden dålig på myrarna, tappade kunder på grund av miljöbrottet och alla kostnader som kommit efter miljöbrottet, bland annat dokumentation och undersökningar.

Sedan miljöbrottet har också två odlare slutat leverera till Ryftes.

undefined

Åklagaren anser att målet är viktigt eftersom praxis för sådana här fall är begränsat. Han tar också upp företagsboten som en viktig fråga och i vilken storleksordning den bör ligga. Han påpekar att hovrättens bedömning kommer att vara mycket viktig. Enligt honom är miljöbrott svåra att upptäcka och därför finns det all anledning att se allvarligt på detta. Hade det inte varit gult hade det kanske inte upptäckts.

Åklagaren säger att det är hård konkurrens inom jordbruket och att det är anledningen till brottet.

- Yngve Andersson har stenkoll på det här företaget, säger han och påpekar att Andersson räknar morotslådor och har koll på däckslitage.

Han går vidare till att propositionen 2005/2006 som gjorde om hela konstruktionen av miljöbalken.

Enligt åklagaren har flera certifikat som Ryftes har tillkommit efter miljöbrottet. Han säger att vill man sälja på den här marknaden så måste man vara miljömedveten och ha certifikaten annars kan man inte ha 25 procent av den svenska marknaden.

Han beskriver hur de tidigare anställda känt till olämpligheten att skölja ur sprutorna i grupplaget. Han tycker att de är trovärdiga och pekar på att de har berättat om vad som har hänt på olika sätt i flera förhör och därför inte kan ha pratat ihop sig om hur det har gått till. Han tar också upp vad de före detta anställda skulle tjäna på att begå miljöbrottet och menar att de har erkänt sina brott.

- Det som dessutom är visat här är en otrolig lojalitet. De har verkligen ställt upp, säger han.

När de anställda tas in för förhör berättade de om hur miljöbrottet gick till, säger åklagaren. Han tror däremot inte att Yngve Andersson aldrig kommer att erkänna eftersom han har allt att förlora.

Han går vidare till att prata om Ryftes och hur Yngve Andersson styr.

- Man förstår att hans prioritet är företaget, döttrarna och ekonomin. Det här är hans livsverk som han ska lämna vidare till döttrarna.

I maj 2009 när Yngve Andersson upptäcker utsläppet så anmäler han det inte som han borde enligt lagen, påpekar åklagaren. Han menar att om Yngve Andersson hade sagt till de före detta anställda att sluta med utsläppet så hade de gjort det. Anderssons lösning är istället att köra bort det gula gruset för att det inte ska synas.

Andersson berättar inte heller för Karin Andersson, vice VD för Ryftes, om vad som har hänt. Åklagaren hävdar att det beror på att han själv har beordrat det.

Åklagaren tar upp de före detta anställdas motiv till miljöbrottet. I tingsrätten nämndes hämnd som möjlig orsak men enligt åklagaren finns inget sådant motiv eftersom, enligt honom, har Ryftes varit de anställdas liv. De har återigen bara gjort som de blivit tillsagda.

Han går vidare till kemikalien afalon som hittades av SKL under en undersökning i grusupplaget. Kemikalien är sedan flera år förbjuden i Sverige. Hösten 2010 gjordes en husrannsakan på Ryftes och åklagaren går igenom vad som då hittades i ett rum som kallas slussen. Där återfinns mycket gamla kemikalier. Men där hittas inte afalon och det förklarar åklagaren med att anställd 1 sagt i förhör att medlet tog slut.

Enligt åklagaren har domstolarna inte hanterat så många mål som handlar om grovt miljöbrott. Han tar ett exempel från 2009 där förövarna dömdes till fängelse och menar att det ligger närmast det här fallet.

undefined

Per E Samuelson, Yngve Anderssons advokat, börjar sin slutplädering. Han börjar med att ta upp utsläppet och vad som är känt om det. Han anser att det har gjorts överdrifter och utspel om det.

- Vad är det vi har framför oss? Objektivt sett är det ett miljörbrott, säger han.

Han tar upp två prejudicernade rättsfall från Högsta domstolen och säger att han inte lägger i sig hur hovrätten graderar brotten som de före detta anställda har begått. Han påpekar att de medåtalade före detta anställda har begått brotten och att de därför bör dömas.

Advokaten tar upp att ord står mot ord och att en som erkänt också pekar ut ytterligare en person. Han tar upp andra rättsfall med liknande utpekande och undrar vad det har för bevisvärde.

Han menar även att Yngve Andersson hela tiden har hållt sig till samma historia fastän det har inneburit "besvärande omständigheter för sig själv".

Advokaten tar upp den anställd som tog bort gruset i grusupptaget och som vittnade om det. Då frågade advokaten honom om hur Yngve Andersson såg ut när han berättade för Andersson att han sett det gula gruset och fick svaret förvånad. Han menar att det vittnetsmålet väger tungt eftersom det är en ögonvittnesskildring.

Per E Samuelson tar upp att åklagarens argumentation om att Ryftes och Yngve Andersson har något att tjäna på att skölja ur sprutorna i grusupptag.

- Det är befängt, säger han. Det finns ingen som helst anledning att göra en avstickare till ett grusupptag.

All skada som drabbade Ryftes efter miljöbrottet tycker advokaten är ett bevis på att Yngve Andersson talar sanning när han säger att han inte kände till det. Advokaten menar att all bevisning visar på det och att det enda som talar emot det är utpekandet från anställd 1.

Att anställd 1 "likt ett viljelöst barn" inte skulle ta egna beslut utan att fråga Yngve Andersson, kallar Per E Samuelson befängt.

Den förbjudna kemikalien som hittades i grusupptaget säger advokaten beror på ett besprutningsprojekt som Ryftes deltog i.

Nu går advokaten över till tingsrättens dom. Han menar att vid en analys så håller inte domen när det gäller vad anställd 1 och Yngve Andersson sagt.

Per E Samuelson vill få åtalet ogillat. Han menar att tingsrätten inte har gett honom möjlighet att försvara sig mot det som tingsrätten har dömt hans klient för. Anledningen till att hovrätten bör ogilla åtalet anser han är att Yngve Andersson inte har gett de övriga åtalade någon order att begå miljöbrott, något som gärningsbeskrivningen gör gällande.

Advokaten avslutar sin plädering och rättens ordförande lämnar över till advokat Staffan Fredriksson som försvarar anställd 1.

Han menar att det har gjorts stort nummer under rättegången om vilka instruktioner Yngve Andersson ska ha gett anställd 1. Anledningen till att han ska sköljt sprutan vid grusupptaget var att Yngve Andersson sa till honom.

- Med facit i hand skulle han ha vägrat att göra det här. Men han vägrade inte order, säger Staffan Fredriksson.

Per E Samuelsons uttalande om att anställd 1 skulle vara ett "viljelöst barn" håller han inte heller med om. Men han säger att hans klient har arbetat på Ryftes i 30 år och att han då var ung och att man växer ihop när man jobbar på ett ställe under så lång tid.

Advokat Samuelsons påstående om att anställd 1 skulle skylla på Yngve Andersson för att få strafflindring menar han inte heller stämmer.

- Han kan inte ljuga helt enkelt, säger Staffan Fredriksson.

Per E Samuelsons uttalande om att anställd 1 skulle ha ljugit anser inte advokaten stämmer. Han förklarar att man kan komma på mer efter hand men säger att det inte handlar om lögn. Enligt honom bör hans klient inte dömas på grund av ansvarsfrihetsgrund då han har gjort något som hans chef ska ha sagt åt honom att göra.

Advokaten Tomas Pettersson försvarar anställd 2 och får ordet för sina slutpläderingar.

Han tar upp syftet en rättegång kan ha, exempelvis lugna grannar och boende i närheten. Han tar som exempel en expert som vittnade under förhandlingarna och som berättade att de utsläppta kemikalierna så småningom kommer att komma upp i ytgrundvattnet och då brytas ner

Tomas Pettersson menar att utsläppet är närmare en storm i ett vattenglas än en miljöskandal och hänvisar till tidigare vittnesmål. Anledningen till att sprutorna gjordes rent i grusupplaget är att det var långt att åka till lämpliga trädor. Därför fanns det en ekonomisk vinst att använda sig av grusupplaget som låg betydligt närmare, hävdar advokaten.

Han påpekar att anställd 1 och anställd 2 inte kunnat lämna samstämmiga uppgifter eftersom de hämtades samtidigt av polisen. Därför ska deras uppgifter kunna fälla Yngve Andersson, anser Tomas Pettersson men säger samtidigt att känns konstigt att pläddera för att en annan åtalad ska fällas.

- Ingen ska ställas till svars över huvud taget, säger advokaten.

Han tar upp åklagarens gärningsbeskrivning och hänvisar till en dom från Högsta domstolen som har tittat på överskottsinformation i gärningsbeskrivningen. Han säger att det inte finns grund för att återförvisa målet som Per E Samuelson vill. I domen han tar upp ogillades åtalet eftersom gärningsbeskrivningen inte var styrkt.

- Det har inte gått till så som åklagaren har sagt. Åklagaren har inte styrkt överskottsinformationen i gärningsbeskrivningen, säger han.

Han vill därför att åtalet helt ogillas.

Tomas Pettersson avslutar sina plädderingar.

undefined