Dikesrensning hot mot vattenlivet
Sveaskog inför strängare riktlinjer för dikesrensning.
I förra veckans Skogsland berättade vattenexperten Margareta Setterberg om att dikesrensning kan orsaka bottenslam på upp till två decimeter nedströms ett rensat dike. Hon refererade till den aktuella IVL-rapporten till vilken hon är medförfattare. Slammet, som slår ut allt liv på botten, visade sig också ligga kvar i åtminstone tre år efter rensningen.
– Resultaten indikerar att det finns betydande miljönackdelar med dikesrensning. Det gäller särskilt slamtransport, men det finns också en oro när det gäller utfällningen av kvicksilver. Samtidigt handlar det ju om en begränsad studie och vi behöver veta mer om hur generaliserbara de här resultaten är, inte minst på landskapsnivå, säger Olof Johansson.
Enligt Olof Johansson kommer Sveaskog tillsvidare inte att rensa diken i någon större omfattning. Bolaget ska fortsatt kunna göra det där förhöjda vattennivåer hotar skogens vitalitet. Men det ska då ske på ett sådant sätt att miljökonsekvenserna minimeras.
Södras skogschef Göran Örlander tycker att det är helt fel att dra några slutsatser på IVL-studien. Den är för begränsad och ger inga entydiga svar, tycker han. Han önskar också att IVL bjuder in till en exkursion där försöken visas upp och där de kan diskuteras.
– Då kan vi se vad som anses förödande för det kan vi inte se i rapporten. Det intressanta är om dikesrensningen påverkar naturliga vattendrag nedströms eller inte. Vi står fast vid våra instruktioner för dikesrensning, säger Göran Örlander.
Dikesrensning ingår i Skogsstyrelsens rådgivning som en produktionshöjande åtgärd. Enligt Elisabet Andersson, ansvarig för vattenfrågor på Skogsstyrelsen, har inte heller myndigheten för avsikt att ändra på rådgivningen.
– Nej, det ingår i vårt uppdrag att ge råd om dikesrensning. Men det ska bara göras där det verkligen behövs och den ska utföras på rätt sätt, säger hon.
Enligt Elisabet Andersson går det att dämpa slamtransport med hjälp av exempelvis slamfällor och översilningsmark. Men det gäller att dimensionera skyddsåtgärderna efter de förutsättningar som råder, menar hon.
– Exempelvis en slamfälla måste vara tillräckligt stor och den måste tömmas regelbundet för att den ska ha effekt, säger Elisabet Andersson.
undefined