I dag räknas 48 procent av Sabahs landareal på cirka sju miljoner hektar som skogsmark. Huvuddelen av skogarna är dock hårt dimensionsavverkade, bland annat från tiden som Brittisk koloni (till 1963) men de har fortsatt fram till i år. Det har skett genom att staten sålt avverkningstillstånd för träd som är 60 cm eller mer i brösthöjd. När sedan en markanvändning planerats har avverkningarna kunnat fortsätta med resultatet att det blivit stora arealer trasskogar.
En del viktiga träd har lämnats av naturvårdsskäl, de står kvar liksom en del mindre träd som klarat sig trots flera avverkningar. På de träden växer lianer och andra klättrare så att skogen täcks av en grön matta. Det ser först fint ut, men sedan förstår man att ekosystemet är kraftigt rubbat.
Även om det skiljer enormt mycket mellan Sabah på Ekvatorn och Sverige i nordanland så finns det likheter. Även vi hade en gång stora arealer trasskogar efter hårt utnyttjande. Dessa skogar restaurerade vi med nästan rikstäckande planteringar. Sabah har inte kommit så långt med sin restaurering, men det finns en del mindre planteringsprojekt för att skapa genuina skogar. Sabahs ledning har som mål att 50 procent av landarealen på sikt ska räknas som skogsmark.
Landskapsomvandlingen har dock påverkat djurlivet med dess spektakulära arter som orangutang, näsapor, elefanter och näshornsfåglar på ett dramatiskt sätt. Den biologiska mångfalden har tagit stryk. Samtidigt har man varit framsynt och insett behovet av reservat. Cirka 20 procent av landarealen i Sabah är skyddad i någon form, nästan tiofalt mer än i Sverige.
Även om oljepalmsplantagerna är mest framträdande finns det även tusentals hektar med skogsplantager, främst med främmande snabbväxande träd som bland annat akacia, gummiträd och eukalyptus.
– Vi har cirka 30 000 hektar planteringar och levererar stammar som blir massavedsflis. Efter 6 år avverkar vi och då står det kring 100 kubikmeter per hektar. Akacia dominerar, men efter fyra planteringsomgångar har vi börjat få in sjukdomar och håller på att styra om till eukalyptus i stället, säger Harezam Ahmas på skogsbolaget Sabah Softwood.
Han berättar att lönsamheten inom plantageskogsbruket har sjunkit kraftigt efter bland annat skärpt konkurrens från grannen Vietnam. Sämre lönsamhet och lägre avverkningstakt gör att även skogsbolag numera satsar på jordbruksgrödan oljepalmer för att stärka ekonomin.