Det måste tänkas om och nytt om nyckelbiotoperna

Allt började med att dåvarande Skogsvårdsstyrelsen 1990 insåg att den behövde kunna hålla reda på de skogsbiotoper som var biologiskt värdefulla. Allt för att i förlängningen kunna prioritera samhällets skyddsambitioner så att insatser gjordes på rätt ställen. Ett system för detta saknades och därför skapades - likt en post it-lapp på skogsstyrelsens gemensamma bildskärmskant – begreppet nyckelbiotoper. En god ambition, miljöarbetet i skogen är i behov av ett fungerande underlag för prioriteringar så att slump och godtycklighet kan undvikas!

Var står vi då nu när drygt 25 år gått?

Jo, inför problemet att områden hela tiden läggs till listan men i praktiken inga områden tas bort och en bortre gräns för detta saknas. I takt med att 1993 års skogsvårdslag får fullt genomslag kommer successivt i princip all skogsmark vara nyckelbiotop. Att systemet ännu inte löpt amok, beror på att inventeringsverksamheten är lågt prioriterad just nu men systematiken är i bokstavlig mening Alltid mer, aldrig nog.

Nyckelbiotoperna ges steg för steg en allt större rättsverkan. Nyckelbiotoper har utvecklats från att vara Skogsstyrelsens interna arbetsmaterial till att, med retroaktiv verkan, bland annat kopplats till en samrådsskyldighet som inte gäller andra skogar och normglidning fortgår. I dag ser vi företrädare för Skogsstyrelsen uttala att målet är att nyckelbiotoper ska undantas från skogsbruk, ett påstående som saknar täckning i lag.

Dessutom brister rättssäkerheten kraftigt. Trots att en nyckelbiotop medför rättsverkan saknas exempelvis rätt att överklaga och företrädare för Skogsstyrelsen befäster detta läge genom att ange att begreppet ägs av Skogsstyrelsen och att det får omgivningen förhålla sig till.

Nyckelbiotopssystemet är dessutom helt blint för hur enskilda skogsägare berörs. En enskild skogsägare kan få all sin mark klassad som nyckelbiotop trots att all den övriga skogspolitiken vilar på grundvalen att ansvaret ska fördelas så att ingen enskild drabbas oskäligt.

Priset på utvecklingen sedan 1990 är nyckelbiotoperna slutat vara ett fungerande prioriteringsunderlag för miljöarbetet i skogen! Synd eftersom alla parter i frågan är överens om att ett sådant behövs.

Därför måste Skogsstyrelsen omedelbart ersätta det nuvarande systemet med nyckelbiotoper med ett nytt.

LRF Västra Götalands krav på ett nytt system är att arealerna på vilka brukandet försvåras för skogsägaren, står i relation till samhällets skyddsambitioner. Systemet måste dessutom vara rättssäkert och får inte fungera som en informell skyddsform. Då har vi fått tillbaka ett fungerande prioriteringsverktyg för miljöarbetet i skogen!

undefined