LRF vill ha långsammare utjämning av gårdsstödet

Även för fårnäringen borde ett särskilt produktionsstöd införas för att vända en negativ trend, anser LRF som uppmanar regeringen att överväga detta 2017 då Cap-reformen ska ses över.

I stora drag ger LRF godkänt till regeringens plan för hur gårdsstöden ska utformas under åren 2015 – 2020. Den historiska dimensionen i dagens gårdsstöd bör brytas helt. Stöden ska inte längre variera mellan regioner, vilket betyder minskade grundbelopp till slättområden. De historiskt baserade tilläggsbeloppen till mjölk, nötkött, sockerbetor och stärkelseproduktion bör likaså fasas ut.

– Det är inte rimligt att två likvärdiga företag med samma yttre förhållanden har stora skillnader i gårdsstödet därför att en av gårdarna hade en viss typ av produktion i början av 2000-talet, medan den andra startade upp samma verksamhet för ett par år sedan skriver LRF som dock konstaterar att förändringen långt ifrån blir positiv för ett stort antal företag.

Detta är också skälet till att utjämningen bör genomföras i långsammare takt och sträckas ut över sex eller sju år. Att sätta 2019 som slutmål för utjämningen, som regeringen vill, är att gå för snabbt fram.

Reformens risker för krångel och minskat aktivt brukande, är något som LRF framhåller särskilt i sitt yttrande. Farorna ligger bland annat i gårdsstödets nya miljövillkor, vilka EU har beslutat om. Dessa kan Sverige intevälja bort, utan bara försöka hantera på bästa sätt. Den nya nötpengen framhåller LRF däremot som ett effektivt sätt att rikta medel till aktiva producenter.

En stor nyhet i Cap-reformen är att 30 procent av gårdsstödet omvandlas till ett förgröningsstöd med vissa miljövillkor. Detta förgröningsstöd vill LRF utjämna gradvis under perioden, och alltså inte i ett enda steg, 2015, då så många av reformens övriga förändringar ska träda i kraft, till exempel införandet av djurstödet och stödet till de unga.

I remissen lägger LRF tonvikt vid det aktiva brukandet. En tendens till ökad passivitet har märkts sedan 2005 då gårdsstöden infördes och kravet på livsmedelsproduktion i utbyte mot stöd slopades. Gårdsstödet har drivit upp arrendepriser och minskat livsmedelsproduktionen.

LRF ser nu risken att det nya Cap-regelverket kommer att påskynda passiviseringen. Flera delar i reformen gör det mer fördelaktigt att bruka marken mycket extensivt, jämfört med att bedriva aktiv jordbruksproduktion.

De nya miljövillkoren i gårdsstödet krånglar till exempel till verksamheten för aktiva brukare, medan ett företag som har all mark i vall eller träda behöver inte vidta åtgärder för att anpassa sig till de nya miljöreglerna.

I grunden blir detta ett felaktigt förhållande i jordbrukspolitiken, menar LRF.

LRF ställer sig bakom regeringens förslag att inte ställa upp ytterligare kriterier kring definitionen av aktivt brukande. Det skulle riskera att bli ett trubbigt instrument som ger ökad börda utan önskvärd effekt.

LRF ställer sig på en rad områden bakom regeringens förslag. Till exempel:

undefined