"Det här är hans livsverk"

Under hovrättsförhandlingarnas sjätte, och sista dag, hölls ett tilläggsförhör med den före detta anställd som av tingsrätten dömdes hårdast i målet. Rätten fick ta se delar av polisförhör där den anställde sa att Yngve Andersson, VD för Ryftes, kände till utsläppen i grusupplaget. Några gånger ska han även ha stått bredvid den anställde när denne gjorde rent sprutan där.

Yngve Andersson fick också frågor från åklagaren om hur Ryftes påverkats av miljöbrottet.

- Om sättningen har sjunkit så det är nere på 70 miljoner nu, säger Yngve Andersson och berättar att företaget gått med förlust sedan dess.

Flera faktorer har bidragit till förlusterna och han pekade på vädret, det dåliga spannmålsåret 2010, kunder som sa upp sina kontrakt med Ryftes på grund av miljöbrottet och alla kostnader som tillkommit för företaget i samband med att miljöbrottet upptäcktes. Två odlare slutade också att leverera till företaget efter brottet.

För både åklagare och de tre advokaterna handlade en stor del av dagen om slutplädderingar. Åklagaren inledde med att påpeka vikten av fallet eftersom antalet liknande fall är få och att hovrättens bedömning därför kommer att vara mycket viktig. När han tog upp varför miljöbrottet inträffat menade han på att den hårda konkurrensen inom jordbruket är en stor anledning.

De två andra åtalade, före detta anställda, beskrev han som väldigt lojala mot Ryftes och att de själva inte hade något att tjäna på att begå miljöbrott. Däremot menade han att Yngve Andersson hade allt att förlora.

- Man förstår att hans prioritet är företaget, döttrarna och ekonomin. Det här är hans livsverk som han ska lämna vidare till döttrarna.

Per E Samuelson, Yngve Anderssons advokat, argumenterade för att de två före detta anställda begått brotten och att de därför borde dömas, inte hans klient. Han lyfte fram att Yngve Andersson hållt sig till samma historia under hela proessen fastän det inneburit "besvärande omständigheter för sig själv". Enligt hans mening hade också en av de andra åtalade pekat ut hans klient för att själv få lägre straff.

En anställd som tog bort gruset i grusupplaget och berättade för Yngve Andersson vad han sett frågades ut igen under hovrättsförhandlingarna. Per E Samuelson ansåg att hans vittnesmål vägde tungt eftersom han fick beskriva hur Yngve Andersson såg ut när han fick höra talas om utsläppen och svarade att Samuelsons klient såg förvånad ut.

Att företaget och Yngve Andersson tjänade tid och därmed pengar på att skölja sprutorna i grusupplaget motsatte han sig.

- Det är befängt, säger han. Det finns ingen som helst anledning att göra en avstickare till ett grusupptag.

Som en avslutande del av sin pläddering ville han få hovrätten att ogilla åtalet eftersom Yngve Andersson inte har gett de andra åtalade någon order att begå miljöbrott. Något som åklagaren har skrivit i gärningsbeskrivningen.

Advokaten Staffan Fredriksson, försvarade den anställd som tingsrätten dömde hårdast, lyfte fram att hans klient gjorde som han blev ombedd och att det var hans klients chef som sagt åt honom att skölja sprutan i grusupplaget.

- Med facit i hand skulle han ha vägrat att göra det här. Men han vägrade inte order, säger Staffan Fredriksson.

Han yrkade inte på att åtalet borde ogillas utan lutade sig istället mot ansvarsfrihetsgrund. Eftersom hans klients chef sagt åt honom vad han skulle göra kan inte han hållas ansvarig för det, argumenterade han.

Tomas Pettersson, advokat åt den andre före detta anställde, ansåg att miljöbrottet snarast var en storm i ett vattenglas och inte en miljöskandal som det tidigare beskrivits.

Advokaten Tomas Pettersson försvarar anställd 2 och får ordet för sina slutpläderingar. Även han menade att hovrätten borde ogilla åtalet eftersom han ansåg att gärningsbeskrivningen inte hade styrkts.

- Ingen ska ställas till svars över huvud taget, säger advokaten.

Den 27 mars kommer hovrätten att meddela sin dom.