Om jag själv inte varit så blyg av mig hade jag också skrivit till statsministern, det kunde sett ut så här:
2005 Infördes gårdsstödet
Modernisera EUs jordbruksstöd eller "För EU i tiden"
Vi måste också göra det möjligt för ungdomar att starta som lantbrukare. Det är inte bara lantbruket som går på kryckor, även dess utövare behöver föryngras. Det har i ett antal myndighetsrapporter fastslagits att passiva brukare, genom nuvarande konstruktion av gårdsstödet, behåller mark som skulle kunna komma aktiva jordbrukare till del och även att Gårdsstödet kapitaliseras i jämförelsevis hög grad i markpriserna. Miljöersättningarna tycks däremot inte driva upp markpriserna på samma vis Jag förmodar att regeringen tagit del av dessa rapporter.
Jag menar att det inte är mängden medel som är avgörande utan det är fördelningen som avgör hur produktionen utvecklas framöver. Om gårdsstödet av någon anledning inte går att koppla till produktionen, är det bättre att på sikt ta bort det helt.
I stället måste vi föra över medel till andra typer av stöd som gynnar produktionen. Det är dock viktigt att påpeka att det även inom andra stödformer finns avarter som behöver rättas till. En påminnelse om detta fick jag nyligen då jag blev uppringd av en säljare på ett konsultföretag som ville sälja tvärvillkorsrådgivning. Där är upplägget att konsulten säljer råd till bonden, som betalar 3 000 kronor, konsulten kvitterar ut ytterligare 7 000 kronor från EU. En i sig onödig rådgivning då det är både enklare och billigare att förenkla regelverket.
Det finns många fler exempel, men jag nöjer mig med att konstatera att: Det är fullt möjligt att öka livsmedelsproduktionen i Sverige med en minskad jordbruksbudget i EU.
undefined