Skogsbolag arbetar redan med att minska riskerna och förbättra beredskapen som varmare somrar och blötare vintrar för med sig. Björn Lyngfelt, kommunikationsdirektör på SCA, menar att det efter den här sommaren finns all anledning att diskutera skogsbrandflyg.
Somrarna kommer sannolik att bli varmare och torrare och vintrarna blötare. Stormar och bränder blir fler. Men skogsbolag och föreningar jobbar redan för att minska riskerna.
- Om de pågående bränderna är ett tecken på klimatförändringar vet vi inte eftersom det är skillnad på klimat och väderlek men det är säkert att vi har ett klimat som går åt det hållet, säger Marie Wickberg, kommunikationschef på Mellanskog.
Frågan är i fokus i hela skogsbranschen.
- Det krävs bättre beredskap än vi har i dag. Det gäller inte bara brand utan även stormar, grundvattenbrist, insektsangrepp och en rad andra parametrar, säger Marie Wickberg.
Det gäller att rusta sig för ett annat klimat.
Enligt Marie Wickström är ett viktig steg att få en större variation i skogen och mer robusta plantor
– Det handlar om att ha rätt trädslag på rätt plats beroende på vad man tror på för framtid och förutsättningar. Det vi säger är att varje skogsägare får bruka sin egen skog som de bedömer är bra utifrån sina mål. Då tror vi också att det blir större variation eftersom man kommer att välja att göra det olika, säger hon.
Marie Wickberg menar att det är önskvärt med mer variation generellt.
- Det är inte alltid du kan ha löv eller tall utan rekommendationen är större variation. Då ökar också beredskapen för det som kommer i klimatförändringens fotspår.
Sedan måste skötsel och drift av skogen också anpassas.
- När det är blött ska man till exempel välja vägar på ett annat sätt. Vi har tagit fram en hel metodik för det. Har vi blöta vintrar så kan vi ju inte orsaka stora markskador bara för det. Och vi kommer sannolikt att få fler blöta vintrar, säger Marie Wickström.
Det handklar bland annat om att lägga ut ris, göra mattor av stockar att köra på och band för att minska trycket.
Metodiken har tagits emot bra av medlemmarna generellt.
- Men det kommer det krävas utbildning av både medlemmar och entreprenörer. Sedan krävs ett nytt tankesätt. Till exempel när det gäller det ris man nu ska lägga på vägen kanske togs ut som grot tidigare, säger Marie Wickberg.
En viktig parameter för att höja beredskapen är samverkan. Både i branschen och med myndigheterna.
Samverkan har förbättrats efter den stora branden i Västmanland 2014.
- Vi har tagit fram gemensamma riktlinjer en vi har också haft en dialog med myndigheterna kring deras förmåga. Vi samverkar och lärt oss mycket av det som hände i Västmanland. Till exempel hade vi tillgång till bättre kartmaterial än räddningstjänsten, säger Marie Wickberg.
När det gäller diskussionen om Sverige behöver eget brandflyg med förmågan att vattenbomba bränder har branschen ännu inte tagit ställning.
- Det här kommer bara att bli vanligare och vanligare och vi är beroende av en räddningstjänst med god förmåga. Sedan är vi ju inte experter på vilken typ av flygplan eller övrig utrustning de ska ha. Frågan om brandflyg kan kanske komma upp i nästa skede, säger Marie Wickberg.
”Finns all anledning att diskutera flyg”
Skogsbolaget SCA har tidigare gått in i en diskussion om skogsbrandsspaning då staten dragit in sitt bidrag till flygklubbarnas frivilliga insats.
- Där har vi starkt engagerat oss för att värna en oerhört kostnadseffektiv och samhällsnyttig verksamhet, säger Björn Lyngfelt, kommunikationsdirektör på SCA.
När det gäller skogsbrandflyg har frågan inte lyfts i branschen på samma sätt menar han.
- Men efter en här sommaren finns all anledning att ta upp en diskussion. Framför allt med politikerna eftersom det i första hand är ett samhällsansvar, säger Björn Lyngfelt.
