"Det brukar inte bli någon lammstek över till oss"
Svensk högtidsmat är ungefär densamma antingen det är jul, påsk eller midsommar. Men till påsk vill alltfler numera även ha lammkött.
Svensk högtidsmat är ungefär densamma antingen det är jul, påsk eller midsommar. Men till påsk vill alltfler numera även ha lammkött.
Påsken är en viktig högtid för lantbrukarna Ingrid och Per-Åke Persson på Nedanbäcks gård i Glimåkra. Många besöker deras gårdsbutik eller försäljningsvagn för att köpa lammkött inför helgen.
– Det är väldigt mycket lamm. Vi hade gärna haft ännu mer färskt lamm till påsk, men det är inte alltid så lätt att få ihop det, säger Ingrid Persson, som sköter det mesta av kundkontakterna.
– Till påsk går allt, både stekar, kotletter, filéer och färs. Men många vill ju ha just lammstek till påsk. Det är väldigt populärt.
– Vi har 38 tackor och föder upp blandras. De tre senaste baggarna har varit dorper, och dessförinnan hade vi texel. Vi har bildat två grupper så att vi har en grupp som lammar i november-december och en grupp som lammar i februari-mars. Det är för att vi ska kunna ha färskt lammkött under en längre period. Vi har ett för litet antal tackor för att kunna ha färskt lammkött året runt, men så här får vi i alla fall en längre period då vi kan ha färskt lammkött i gårdsbutiken.
På tio år har totalkonsumtionen av fårkött i Sverige ökat med 50 pocent till 18 600 ton 2016. Mycket av den ökande efterfrågan har tillgodosetts med importerat kött. Den svenska slakten av får och lamm gick upp med cirka 10 procent under samma tid och var 2016 totalt 5000 ton. Den fortsatte uppåt under 2017.
Flest svenska lamm slaktas på hösten och därefter är mars-april den vanligaste tiden för slakt.
Källa: Jordbruksverket
– Det är i november och december, inför julen. Sedan är det nu inför påsken. Även om vi har öppet varje vecka i januari och februari så är det påsken som är det riktiga startskottet. Det är nu folk vaknar ur sitt ide.
– Det har ökat jättemycket. Inte bara till påsk utan året runt egentligen.
– Vi har en renrasig limousinbesättning med 45 kor. Vi behåller alla djur själva och föder upp till slakt. Sedan föder vi upp ungefär 300 grisar.
– Allt vi producerar på gården säljer vi i gårdsbutiken eller ute med försäljningsvagn. Vi står på torget i Osby på fredagsförmiddagarna. Vi åker också till Älmhult sista lördagen i månaden och så har vi en liten kyldisk på ett bageri i Växjö. Där står vi sista fredagen i varje månad. Vi är nog de enda i Sverige som står och säljer kött på ett bageri. Men det fungerar fantastiskt bra.
– Fåren hade aldrig varit här om vi inte hade haft gårdsbutiken och vi hade definitivt inte haft någon suggproduktion. Vi hade bara haft nöt, och det hade vi inte haft i den utsträckning som vi har idag. Gårdsbutiken gör att vi kan vara hemma på gården och jobba, både jag och min man.
– På långfredagen har de en stor samlarmarknad i Glimåkra. Då är vi alltid där först och sedan äter vi som ett litet julbord med skinka, ägg och sill, Janssons, köttbullar och prinskorv. Senare under helgen brukar vi plocka fram grillen någon dag och grilla.
– Ska jag vara ärlig så brukar det inte bli någon över till oss. Kunderna måste ju få först.
Barn: Patrik, Amanda och Vira
Gård: Nedanbäck i Glimåkra i nordöstra Skåne
Areal: 115 hektar vall och bete (ägd och arrenderad mark), 60 hektar skog
Djur: renrasig limousinbesättning med 45 kor, 38 tackor (dorper och texel) och uppfödning av 300 grisar per år.