"Det blir att dra åt svångremmen"
Det nya gårdsstödet har vinnare och förlorare. Till förlorarna hör Mårten Johansson i Vreta Kloster. Tjuruppfödare i slättbygd premieras inte av det nya systemet. Tvärtom.
– Just nu går det bra! Jag har ett bra kontrakt med Scan i Linköping och ett högt värde på mina stödrätter. Men när jag tittar på prognosen för de kommande fem åren är det inte lika roligt längre, säger Mårten Johansson.
Slättbygden i Östergötland hör till region 1 som i dag har högt grundbelopp, till det kommer det höga tilläggsbelopp som Mårten Johansson har på grund av det tidigare handjursbidraget. Men de 308 euro per hektar som han har i dag kommer nästa år att successivt minskas för att 2019 vara nere på 193 euro. Det innebär att gårdsstödet minskat med 160 000 kronor till 2019.
– Personligen tror jag att mitt företag överlever. Jag kanske satsar på fler tjurar som jag föder upp än mer intensivt. Det blir till att dra åt svångremmen och dra ner på investeringar.
Den utlovade nötpengen ger inte mer än 24 000 kronor per år för Mårtens företag. Eftersom han föder upp inköpta mjölkrastjurar så handlar det om någon enstaka månad som han kan få bidrag för. Tjurarna är mellan 12 och 16 månader när de levereras till slakteriet. Cirka 100 tjurar lämnar gården varje år.
i dag odlar Mårten spannmål och vall på 120 hektar, en del spannmål odlas ekologiskt och den säljer han. Den konventionella spannmålen och vallen används i den egna produktionen. Till gården hör också 14 hektar naturbetesmark som betas av får och hästar.
Åtagandet för den ekologiska odlingen går ut i år och Mårten funderar på om han ska bry sig om att förnya det. Ingenting är ännu sagt om hur hög den ekologiska ersättningen blir i nästa programperiod och om han satsar på fler tjur behöver han även intensifiera växtodlingen.
– Det är mycket orosmoln just nu. Till exempel vet vi inte om vi kommer att få LFA-stöd i det här området och i så fall mista vallstödet.
Sören Söderteg, LRF Konsult, berättar att cirka 7 500 CAP-prognoser har gjorts i samband med SAM-ansökningarna 2014. Prognoserna bekräftar den bild som Jordbruksverket tidigare gett, de stora förlorarna är främst intensiva köttproducenter i slättbygd, sådana som Mårten Johansson.
– En del lantbrukare kommer att drabbas väldigt hårt av nya gårdsstödet. Främst de i region 1 och 2, som har höga gårdsstöd, som drabbas mest. För många i region 2 och 3 går det jämnt ut, om man lägger till nötpengen, i 4:an och 5:an är mungiporna oftast uppåt när de fått se prognosen, de får oftast lika mycket eller mer, säger Sören Söderteg.