Den ljusnande framtid är skogsstudenternas
Vårterminen närmar sig sitt slut och gymnasieelever som studerat naturbruksprogrammet med skogsinriktning väntar på att ta steget ut i arbetslivet. Och framtiden ser ljus ut.
Ulrik Svensson, verksamhetschef för Stora Segerstad naturbrukscentrum, ser en positiv trend.
– Det finns efterfrågan på de kompetenser vi utbildar för. Arbetsgivare ringer oss och jagar folk.
Positiv bild av arbetsmarknaden
Han får medhåll av Andreas Gradén, lärare på naturbruksprogrammet inriktning skog i Svenljunga.
– De flesta som vill jobba i skogen får chans att prova på branschen. Vi har absolut en positiv bild av arbetsmarknaden för våra elever, säger han.
Många av de nyutexaminerade eleverna arbetar som maskinförare, eller med olika slags röjning.
undefined
– Det är inte alltid de arbetar inom skogsnäringen, våra elever är attraktiva för att de kan hantera tunga maskiner och de kan också få jobb med att köra grävmaskin, säger Andreas Gradén.
I år är det 20 elever som går ut naturbruksprogrammet med inriktning skog i Svenljunga, två av dem är tjejer. Av eleverna i årskurs två är tre tjejer, i ettan är de fem.
Fler tjejer söker
– Den är inte stark, men vi ser en positiv utveckling med fler tjejer som söker vår utbildning med inriktning skog, säger Andreas Gradén.
Svenljunga har 35–40 elever i årskurs ett och två på naturbruksprogrammet med inriktning skog, också det en ökning jämfört med de 20 elever som går i årskurs tre.
– Utbildningen med storskaliga maskiner ligger på samma nivå som tidigare. Det som har ökat är elevantalet på maskinservice och jakt. På vår jaktutbildning läser eleverna mycket skog, det ger dem större möjlighet att söka jobb inom både jakt- och skogssektorn, säger Andreas Gradén.
På Vretagymnasiet har man 25 elever, varav en tjej, i avgångsklassen på naturbruksprogrammet med inriktning skog.
– Trenden har varit att de som vill ha skogsjobb har lyckats bra. De får ofta jobba med att köra skogsmaskiner, röja eller göra andra så kallade motormanuella arbeten, säger Anders Larsson, enhetschef för skog på Vretagymnasiet.
Praktiken viktig
Om andra skolor har en ökning av antalet skogselever så har Vreta haft ett minskat elevintag de senaste åren. På Vreta har man 18 elever i årskurs två och 15 i årskurs ett. Tre av dem är tjejer, två går i tvåan och en i ettan.
– Det är svårt att säga vad det beror på men vi har ingen ökning av antalet elever. Men de vi har får jobb. De flesta väljer att börja arbeta direkt efter utbildningen, men ett par elever per årskurs läser vidare, säger Anders Larsson.
På Kalix naturbruksgymnasium har man också goda erfarenheter av att skogseleverna får jobb.
– Vi har statistik på att över 90 procent av eleverna i årskurs tre får arbete efter utbildningen. Men det är inte alltid de kör skogsmaskin, de kan lika gärna få arbete som maskinförare i tunga maskiner, säger rektor Anders Resin.
Praktiktiden under utbildningen är viktig för att hitta jobb.
– Det är då de knyter kontakter. Våra elever har bra kompetens, det vet arbetsgivarna. Det är få elever som startar eget efter utbildningen, det är ett stort steg med stora investeringar. Det vanligaste är att de får anställning hos någon entreprenör, säger Anders Resin.
Ungdomar som studerat i Kalix får ofta jobb som skogsmaskinförare, men även trä- och sågindustrin i Luleå, Piteå och Kalix fångar upp eleverna. De behöver sällan flytta långt för att hitta jobb utan blir kvar i hemkommunen eller i Norrbottens län.
undefined