Den arrenderade mjölkgården på väg att försvinna.

Att jordägare gör investeringar på arrendegårdar med mjölkproduktion blir alltmer ovanligt. Historiskt har det funnits mycket mjölk på arrendegårdar men redan nu kommer merparten av mjölken från producenter som äger sina gårdar själva.

Stefan Gustavsson, seniorkonsult, HS Kristianstad:

– Min bedömning är att det blir mindre mjölk på arrendegårdar framöver. Tendensen är att antalet gårdsarrenden minskar. Kyrkan har ambitionen att minska antalet gårdsarrenden, som blir sidoarrenden i stället. Hos oss har Lund stift ett uttalande att de vill satsa på slätten, då försvinner mjölkproduktionen.

– För godsen har trenden varit att man tar in gårdar för eget bruk. Då inte med små besättningar utan med mjölk på större enheter i egen drift. Jag tror den trenden kommer fortsätta.

– Min uppfattning är att det investeras mindre i mjölk på arrendegårdar än på självägande gårdar.

Anledningen är att mark setts och ses som en säkrare investering än ett mjölkstall.

– Det är lättare för självägande att investera. En nackdel när det finns både ägare och arrendatorer är att när man ska investera har de olika mål.

– Jag kan förstå jordägare som inte vill göra en investering för 20 år för ett arrendeavtal på 5 år. Stat och kyrka kanske ser annorlunda på det.

– Mjölkproduktionen kommer i framtiden primärt att finnas hos självägande brukare som är aktiva och har två till tre anställda. Andelen mjölk från arrendegårdar har minskat senaste tio åren, säger Stefan Gustavsson.