– De vill ha råvaran till 30 procent av marknadspriset. Det ger de svenska pappersbruken en helt annan konkurrenssituation än andra pappersbruk i EU, säger Eva Myrin, vd på västmanländska Vafab Miljö som är ett av de kommunala bolag som slutat leverera returpapper till industrin till sajten Farad.se.
Även på det kommunala avfallsbolaget Nårab, som som sköter insamlingen av återvinningsbart avfall åt tre kommuner i Skåne, har man sagt upp alla avtal med Förpacknings- och tidningsinsamlingen, och då inte bara returpappersavtalet. Det har hittills varit en bra affär enligt vd:n Dan Waldemarson:
– Innan fick vi 170 kronor per ton och nu får vi 145 euro minus balningskostnader. Det är en diff på mellan 900 och 1 000 kronor. Det kan jag inte undanhålla mina kunder, det är ju de som sorterar, säger Dan Waldemarson till Farad.se.
Även på det kommunala avfallsbolaget NSR, som sköter insamlingen av återvinningsbart avfall åt sex kommuner i Skåne, har man slutat leverera bland annat returpapper och plast till skogsindustrin. Trots att detta innebär att man måste sortera en hel del av materialet, bland annat plasten, manuellt så tjänar man cirka 10 miljoner kronor om året på att sälja returpapper och annat insamlat material själva, hävdar NSR:s marknadsdirektör Björn Larsson.
När Farad.se frågat Naturvårdsverkets miljörättsjurist Heidi Wiik gör hon tolkningen att producentansvaret inte ger producenterna monopol på materialet.