Antalet kvinnliga skogsägare ligger på 38 procent - men ändå är bristen på kvinnligt anpassade arbetskläder uppenbar. Sedan systrarna Nina Andersson och Jenny Kärners tog över ansvaret för skogen i familjeföretaget på Vikbolandet har de letat efter passande arbetskläder.
– Generellt är de inte anpassade för kvinnliga former. Det är inget fel på själva plaggen men proportionerna blir lite galna på en tjej jämfört med en kille. Jag får känslan att kläderna är gjorda för en bredaxlad med smal höft, säger Nina.
Störst problem upplever de med för stora huggarstövlar. Nina måste ha tre par extrasockar för att fylla ut dem.
– Man blir osmidig, klumpig och kokt om fötterna på sommaren. Det är också en säkerhetsaspekt. Går man runt med en såg i handen vill man gärna hålla sig på fötterna.
Idag använder de arbetskläder från både Husqvarna och Stihl. De upplever blusarna och jackorna för trånga över höfterna och bylsiga upptill. Handskarna är för breda i fingrarna. Byxorna är följsamma i modellen men för smala i passformen och för höga i midjan.
– De blir för långa och hänger i grenen. Hängslena som vi använder sitter fast fram. Det är bättre om de går att ta loss om man behöver kissa i skogen, säger hon.
Under våren ska Nina och Jenny testa skyddskläder som Skogsland har tagit fram.
– Det ska bli jätteintressant att se när företagen fått en utmaning att hitta kläder som passar. Förhoppningen är att känna sig lite mer smidig.
Nu är det dags för företagen att hänga med i samhällsutvecklingen, tycker Nina Andersson.
– Det är dags för dem att snäppa upp. Vill man ha fler kvinnor aktiva i skogsbruket, då vore det ju märkligt om ingen kan tillverka bra kläder som passar, säger hon.
undefined
undefined