De vågar satsa på mjölk – trots krisen

Ute på Christiansborg, en mil norr om Kalmar, har bröderna Peter Nilsson och Karl Meurling precis avslutat vallskörden när de får besök av Land Lantbruk. Ett nytt kalvstall och ett sinko- och ungdjursstall byggs. Samtidigt grävs det för kraftigare elledningar.

1999 köpte bröderna gården av sin far Lars Nilsson som i sin tur köpt den av sin far.

I dagsläget har gården 330 mjölkkor och här har det alltid funnits mjölkkor även om man periodvis också haft grisar och arbetshästar. Eller som nu, när det förbereds för nötköttsproduktion.

– Det är bra att ha ett extra ben att stå på, säger Peter Nilsson.

Tvekade aldrig

Brödernas far, Lars Nilsson, tog över gården 1975. Då hade Christiansborg 45 mjölkkor. Det var en besättning klart över genomsnittet i mitten av 70-talet. Drygt tio mjölkkor var medeltalet vid en tid då det fanns cirka 80 000 mjölkgårdar i Sverige.

– När jag var liten fanns det mer än 20 mjölkgårdar runtomkring, säger Lars Nilson och slår ut med händerna när vi står ute på gården. Nu är det endast sex kvar.

Familjen tillhör de som satsat. När Lars Nilsson tog över ökade han snart från 45 till 70 kor. När sönerna tog över mer än dubblade de till 150 mjölkkor. Och i dag har de 330 mjölkkor.

Och ingen av bröderna funderade på annat än att ta över efter fadern. Både Karl Meurling (som tagit sitt efternamn från hustrun) och Peter Nilsson har utbildat sig på Ingelstorp, naturbruksgymnasiet utanför Kalmar.

– För mig har det varit givet att ta över, säger Peter Nilsson och berättar om hur han lärde sig mjölka redan 6 år gammal.

Kombinerar med nötkött

Mjölkkor är grunden på gården även om de nu satsar på nötkött för att bättre kunna parera svängningarna i mjölkpriset. Och svängningarna är ett ständigt diskussionsämne.

Det fanns en större stabilitet i priserna förr, anser Lars Nilsson. Nu svänger priserna snabbare och häftigare.

– När du investerar måste du ha marginaler i kalkylerna, säger Karl Meurling.

Idag ligger Arlas avräkningspris strax under 2,70 kronor per liter. För drygt ett år sedan var priset 3,66 kronor. Ett snabbt prisfall som satt sina spår hos de svenska mjölkföretagen.

– Nuvarande nivå är inte hållbar, säger Karl Meurling. Visst är det låga mjölkpriset frustrerande men vi måste fokusera på det vi kan påverka.

Han är rädd för att investeringarna hos de svenska mjölkföretagen avstannar om priset blir kvar på dagens låga nivå.

Själv mjölkbonde

Arlas styrelseordförande Åke Hantoft har full förståelse för missnöjet med dagens avräkningspriser.

– Vi har jobbat mycket med kommunikation och förståelse inåt i föreningen och jag tror vi lyckats även om det var livliga diskussioner på vårens kretsmöten.

Grunden i Arla är en medlem – en röst. Och lika betalning för mjölken var du än bor.

– Det är viktigt för att få med alla, säger Åke Hantoft.

Han menar att man måste förstå hur marknaden fungerar "och det gör ägarna".

– Hade du frågat för ett drygt år sedan hade mjölkböndernas syn på marknaden och tillvaron varit helt annorlunda. Då skulle du bara sett stora leenden.

Han upprepar att det inte är första gången det går nedåt.

– Det har blåst snålt förut, den som varit med minns Skärholmsfruarna på 1970-talet.

Åke Hantoft har själv varit mjölkbonde hela sitt liv. Han har nyligen investerat stort och har numera 500 mjölkkor.

– När jag började mjölka som barn hade vi tolv kor, säger Åke Hantoft.

Köttet mer stabilt

Den som investerat ordentligt är känslig för låga avräkningspriser. LRF Konsult har tillsammans med LRF Mjölk beräknat att uppåt 800 mjölkföretag som investerat stort sedan 2007 är i riskzonen (av landets totalt 4 400 mjölkföretag).

Det finns olika strategier för att klara prissvängningarna.

Christiansborg satsar på nötköttsproduktion, "ett ben till att stå på", men funderar också på att utöka nuvarande 330 mjölkkor till 400 kor.

– Vi vågar satsa men just nu känns köttet mer stabilt prismässigt, säger Peter Nilsson.

Antalet mjölkbönder halveras vart tionde år. För ett decennium sedan fanns det 8 500 mjölkföretag. Idag är det 4 400 mjölkproducenter. Och om tio år är det kanske endast 2 200 kvar.

– Vi ska vara en av dem, säger Peter Nilsson.

Fokuserar på kärnan

Arla har inte haft någon konkurrens i Kalmar. Familjen har varit med och sett koncernen växa.

– Styrkan för oss Arla-medlemmar är att vi har avsättning för allt vi producerar, säger Lars Nilsson.

Pratet om prissäkring tror han inte mycket på.

– Vi vill ägna oss åt produktionen och inte åt spekulation i olika papper.

Arla är en stor nordeuropeisk livsmedelskoncern som ägs av 13 400 mjölkbönder i sju länder och sysselsätter 19 000 personer. Vägen dit har inte varit spikrak.

När Arla gick samman med Gefleortens 1991 förbjöds fusionen av Konkurrensverket och fick upplösas. Signalen till Arla, och dess dåvarande vd Åke Modig, var att Arla inte kunde växa i Sverige.

Arla började kasta blickarna utanför landets gränser.

Först var det finländska Valio som var alternativet men Valio hade inte förankrat fusionsplanerna i medlemskåren. När nyheten kom ut dementerade Valios ledning planerna. Och därmed var det kört.

Då blev danska mejerijätten MD intressant. Flera faktorer talade för MD: EU:s inre marknad, Öresundsbron som innebar att mjölk enkelt kunde transporteras mellan Danmark och Sverige och Stora Bältbron som betydde att den jylländska mjölken kom närmare Sverige.

Beslutet mognade fram i båda organisationerna och år 2000 var fusionen ett faktum. Arla Foods blev namnet och huvudkontoret hamnade i Århus.

Omvärlden avgör

När priset sjunker på mjölken hörs röster för att just svenska bönder borde få mer. Ordet "mervärde" används men Arla har hållit fast vid samma avräkningspris överallt.

Lyckas de förklara varför på medlemsmötena?

– Det är kanske enda möjliga som det är nu, det är inte lätt att veta, säger Lars Nilsson på Christiansborg.

Åke Hantoft har en klar och bister syn på diskussionen om mervärden:

– Varje land anser att de har sina mervärden. Därför är det svårt att få ut betalning för det men kombinerat med Arlas starka varumärken får du ut betalning.

Till slut är vi tillbaka till prissvängningarna. Dem kommer ingen undan.

– Du kan påverka mycket som mjölkbonde men inte omvärlden, säger Karl Meurling på Christiansborg.

Senaste tio åren har varit bäst

Snittet för en svensk mjölkko är drygt 9 200 kilo mjölk per år (ECM). Den absoluta svensktoppen ligger på 13 500 kilo. På Christiansborg når de upp till 12 300 kilo vilket placerar dem högt upp på listan över svenska mjölkbönder med bäst avkastande besättningar.

– De senaste tio åren har varit de bästa på gården, säger Lars Nilsson.

De har växt, investerat och haft bra produktion.

– 2007 dubblade vi antalet kor och fick en bra utväxling ekonomiskt, säger Karl Meurling.

– Vi har klarat de svackor som varit, säger Lars Nilsson.

Innan vi skiljs åt, när Lars Nilsson tittar ut över gården och all aktivitet som sker där med grävskopor som gräver för ny ledning och nya stallar som är på gång, säger han:

– Jag är glad att båda sönerna intresserade sig för gården och mjölkproduktionen och ville ta över.

Passionerad ostälskare

Mjölken som hämtas på Christiansborg går främst till mejeriet i Vimmerby och ibland till Linköping.

I Kalmar finns ett mejeri som enbart producerar ost men de tar sin mjölk från Öland och den sydöstra delen av länet.

Inne på kontoret på Daléngatan, i utkanten av centrala Kalmar, sitter en riktig ostfantast. Göran Bengtsson har varit chef på Kalmar mejeri i 20 år och ska, när Land lantbruk besöker honom, snart gå i pension.

När han börjar prata ost kan han inte sluta. Det är hans liv, helt enkelt.

– Ost är ett njutningsmedel, säger Göran Bengtsson.

Han beskriver hur han tar en god lagrad hårdost och skär upp den i små stavar och njuter av den. Ibland med vin, ibland utan. I familjen Bengtsson och i deras vänkrets är ost en del av fredagsmyset.

Prisvinnare

På Kalmar Mejeri tillverkas 14 000 ton ost per år. Det är Arlas enda mejeri som producerar de svenska klassikerna Herrgård, Svecia, Grevé och Prästost.

– I stort sett allt säljs i Sverige, säger Göran Bengtsson. Vi har provat att exportera men det är väldigt nationellt vilken ost du gillar.

Han har varit i mejeribranschen i hela sitt liv. Sysslat med mjölkpulver och konsumtionsmjölk.

– 1995 kom jag till Kalmar och fick börja med ost. Kan man ha det bättre? säger Göran Bengtsson och ler med hela ansiktet.

Att ständigt förbättra sig och hålla en mycket hög och jämn kvalitet är ledstjärnan för mejeriet.

Som bevis på att de lyckas finns en mängd med medaljer och utmärkelser att visa upp.

Frustrerande

Varje ost från Kalmar Mejeri är stämplad med "1099". Göran Bengtsson har fått de höga herrarna i Århus att förstå kvaliteten hos Kalmar Mejeri. Men allt är föränderligt liksom avräkningspriset på mjölk.

Kommer Arla att få hundra år till? Det vågar ingen sia om.

Ute på Christiansborg börjar alla bli otåliga. Land Lantbruks besök har tagit upp alldeles för mycket av deras tid. Ska allt hinnas med och produktionen vara effektiv - för att det ska bli lönsamhet även med dagens låga avräkningspris - duger det inte att dra benen efter sig.

– Visst är det frustrerande med det låga mjölkpriset men vi måste fokusera på det vi kan påverka. Det viktigaste för en mjölkbonde är att hålla koll på produktionen och kostnaderna, säger Karl Meurling.