De som jobbar i naturen är utsatta
Ytterst få smittas och blir sjuka av dvärgbandmask i de länder där parasiten är vanlig. Men de som blivit sjuka i andra länder har ofta varit personer som har naturen som arbetsplats.
Livsmedelsverket gick tidigare i år igenom den kunskap som finns i andra länder när det gäller dvärgbandmask och livsmedel. De som främst ser ut att bli sjuka av parasiten är personer som arbetar i naturen, exempelvis jägare, berättar Lars Plym Forshell, smittskyddssamordnare vid Livsmedelsverket.
En viktig förklaring kan vara att dessa personer exponeras med för exempelvis djur som är viktiga smittbärare - rävar, hundar och gnagare, förklarar Lars Plym Forshell. Man tror fortfarande att hundar kan vara en viktig smittbärare, genom att de får i sig dvärgbandmasken som sedan lägger ägg i hunden. Äggen kommer ut med avföringen och hunden kan sedan smitta människor när den slickar sig i ändan och sedan slickar en person i exempelvis ansiktet eller att dvärgbandmaskens ägg råkar fastna i pälsen och vi får i oss äggen via händerna när vi klappar hunden.
Rävens dvärgbandmask har räv eller mårdhund som huvudvärd men även hund och katt kan fungera som alternativ huvudvärd. Huvudvärden blir inte sjuk men bär smittan vidare genom att parasiten utvecklas till en liten dvärgbandmask i huvudvärden. Masken lägger sedan ägg som kommer ut med avföringen och äts upp av gnagare. Gnagaren fungerar sedan som mellanvärd där ett larvstadium i form av en blåsmask utvecklas. En ny huvudvärd smittas sedan genom att äta en smittad gnagare.