De säljer in kalhyggesfritt
Hur kan det vara lönsamt med kalhyggesfritt skogsbruk? Vi har låtit företrädarna för Sveriges största konsultföretag i kalhyggesfritt argumentera för sin sak.
Mikael Karlsson är marknadschef och en av fem medarbetare på skogskonsultföretaget Silvaskog, som erbjuder avverkningsplanering och andra tjänster kring kalhyggesfritt skogsbruk. Mikael och hans kollegor tror på kalhyggesfritt skogsbruk, inte bara för metodens miljömässiga fördelar:
– Fullt utvecklad ger en sådan skog ett kontinuerligt uttag av 75 procent timmer och 25 procent massaved. Det ska jämföras med trakthyggesbruket som ger ungefär hälften av varje. Samtidigt får vi inga kostnader för markberedning, plantering och röjning. Och vi slipper trista hyggen, förklarar Mikael Karlsson och syftar närmare bestämt på kalhyggesfritt skogsbruk enligt den nordtyska Lübeckmodellens förebild.
Lübeckmodellen må vara en metod som utvecklats i nordtyska skogar, men den är lika tillämpbar i Sverige, menar man på Silvaskog.
– Lübeckmodellen kan du tillämpa överallt där skog är den naturliga vegetationstypen, säger Mikael Karlsson.
Den naturliga skogen är den givna förebilden för det kalhyggesfria skogsbruk som Silvaskog förespråkar:
– Grundprincipen är att den brukade skogen ska vara så lik den obrukade skogen som möjligt. Den ska ha en naturlig artsammansättning, en naturlig struktur, och alla naturliga processer ska i möjligaste mån tillåtas i den brukade skogen, förklarar Martin Jentzen.
Men är det inte kostsamt och tidsödande att ställa om en enskiktad produktionsskog till kalhyggesfritt? Nej, det är det inte, menar man på Silvaskog:
– I fas ett så är Lübeckmodellen och det konventionella skogsbruket likvärdiga ekonomiskt. När vi kommer in i fas 2 – när det har varit en kontinuitetsskog under en längre tid, när träden som växt upp till en naturlig skogsstruktur – då kommer värdet på det timmer vi producerar i skogen att ha mångdubblats, kanske inte för gran men för flera andra trädslag, förklarar Mikael Karlsson.
Varje såld kubikmeter i Lübecks stadsskogar genererar idag dubbelt så stora intäkter jämfört med då skogarna brukades med konventionella metoder, berättar Mikael Karlsson.
Sveriges kanske mest kände förespråkare för kalhyggesfritt skogsbruk, förre skogsskötselprofessorn Mats Hagner, menar att Skogsvårdslagens krav på tillväxt genom den så kallade paragraf 10-kurvan kan ställa till problem när man ska gallra i en hyggesfri skog:
– I de fall där vi gör någonting som är anmälningsskyldigt, så anmäler vi det till Skogsstyrelsen. Vi beskriver och förklarar det vi ska göra och det har aldrig varit några problem, säger Mikael Karlsson.