De röstade olika men fruktar båda kaos
De röstade olika om Brexit och deras åsikter om EU går helt isär. Men med bara ett halvår kvar till EU-utträdet känner Gwyn Jones och Richard Kent samma oro för att ett stort kaos väntar bönderna.
Datumet 29 mars 2019 närmar sig i en skrämmande fart. Senast i november ska Storbritannien och EU enas om ett avtal med villkoren för Brexit.
– Men hur det hela slutar kan vi inte ens gissa, suckar Gwyn Jones nötköttsproducent i West Sussex.
"Påverkar framtiden"
I juni 2016 röstade han övertygat för ”remain”, att stanna var i EU, och blev mycket besviken, Men han anade föga den politiska röra som skulle följa.
– Kommer vi att kunna handla? Vilka ersättningar kan vi bönder räkna med? Och hur hårt drabbas den brittiska ekonomin? Allt detta påverkar framtiden för livsmedelsproduktionen.
Fruktat gränskaos
Särskilt oroade är animalieproducenter med höga EU-stöd. Enligt larmrapporter kan ett fruktat gränskaos helt stoppa kötthandeln under en tid. Många har anställda utan brittiskt pass. Måste de sparkas när Brexit sätter punkt för den fria rörligheten?
Detta händer nu: Tidsplanen för Brexit
19–20 oktober 2018: Vid EU-toppmötet i Bryssel ska EUs stats- och regeringschefer enas om villkoren för Storbritannien utträde ur EU. Samt om tvååriga övergångsregler och en deklaration för framtiden. Men förhoppningen att hinna nå ända fram är litet. Största knäckfrågan: Vad som ska ske med gränsen på den irländska ön.
17–18 november: Väntat datum för ett troligt extra toppmöte om avtalet.
29 mars 2019: Storbritannien lämnar EU, oavsett om ett avtal om utträde har slutits eller ej.
30 mars 2019: En knappt tvåårig övergångsperiod inleds, förutsatt att ett avtal har slutit. ”No deal” ger ingen sådan övergång.
31 december 2020: Övergångsperioden löper ut.
Röstade för Brexit
Lika övertygad som Gwyn Jones inför folkomröstningen var Arla-bonden Richard Kent. Han röstade dock på det andra alternativet - Brexit.
När Land Lantbruk 2016 besökte mjölkgården i Surrey var Richard optimist. Han såg det som självklart att handeln med EU skulle fortsätta, även efter Brexit. Han hyste ingen oro för Arlas stora mejeri i Buckinghamshire, i sydöstra England.
Arla låter bekymrat
– Nu tycker jag att de låter bekymrade över Brexit på Arla, säger Richard Kent då Land Lantbruk ringer upp två år senare.
Hur känner du för Brexit idag?
– Många bönder ser sin försörjning hotad och anser därför att vi borde bli kvar i EU. Men jag har i grunden samma inställning till Brexit idag. Vi ska inte låta oss styras från Bryssel utan hävda vårt självbestämmande.
För två år sedan trodde Richard att utträdet nog skulle bli en besvärlig omställning, men att det skulle lösa sig. Idag är han mer pessimistisk än så.
– Rent ekonomiskt kan Brexit drabba oss mer än jag först trodde. Det är faktiskt en skandal hur regeringen har skött detta.
Bara miljöstöden kvar
Så sent som för två veckor sedan avslöjade regeringen sin plan för de nationella jordbruksstödens utformning efter Brexit. Till Richards förvåning vill regeringen helt slopa den typ av produktionsstöd som idag ger honom 80 000 euro årligen i EU-ersättningar. Efter en snabb utfasning blir bara miljöstöden kvar 2027. Med summor som knappast motsvarar de tre miljarder pund som brittiska bönder får från EU under ett år.
Kunden måste betala
Gwyn och Richard är här eniga i sin analys om vad som är lantbrukets enda räddning: Om bönderna förlorar sina stöd så gäller det att handeln och konsumenterna i motsvarande grad betalar mer.
Men hur mycket är hemmamarknaden beredd att betala för ”brittiska mervärden” och mat som producerats med god djuromsorg? Särskilt om Brexit skulle slå hårt mot Storbritanniens hela ekonomi.
– Fattigare medborgare efterfrågar billigare mat. Då kommer handeln att jaga billiga livsmedel i lågkostnadsländerna, fruktar Gwyn.