De höjer mjölkproduktionen med skotsk metod
Högre pH-värde i spannmålen höjer mjölkproduktionen hos Bröderna Jakobsson på Guterud i Nysäter. Metoden kommer från Skottland och har hittat till den värmländska gården via Norge.
Direkt efter skörd krossas spannmålen som ska föda de totalt cirka 700 nötdjuren på Guterud och sidogården Kila-Säter. De blandas med tillsatsen Maxammon, foderurea och vatten innan en cirka två veckor lång process under plast startar i silofacken.
Slutprodukten är ett foder med ett pH-värde som stigit från cirka 5,5 till 9 och ett proteintal som gått upp från 9,3 till 11,8 procent.
Rådgivare i fem år
– Den stora grejen är att den behandlade spannmålen stabiliserar magarna på djuren och gör att de kan producera bättre. Mikroorganismerna i våmmen trivs bäst vid pH 6,5 medan grovfodret ligger på 4–4,5. Redan där är hälften av fodret surgörande, säger Hans Löfdahl, produktchef på Brimas.
Hans Löfdahl var under fem år rådgivare åt Keenan med bland andra Guterud på sin kundlista. Han fick därmed själv bevittna vad som hände när Göte Jakobsson introducerade metoden och vad som sedan hände.
– Vi hade tidigare kört med kaustiksoda i fem–sex år, bortsett från på somrarna, för att hålla uppe pH-värdet. Problemet med sodan är dock hanteringen, säger Göte Jakobsson.
Göte Jakobsson blev 2013 bjuden på en studieresa till Skottland. Där fick han se slutgödning av tjurar där bönderna använde Maxammon och blev intresserad.
Övertygade bröder
– Fastän de fodrades hårt på enbart spannmål och lite halm höll magarna förvånansvärt väl. Deras avföring var ungefär som från våra sinkor. Så jag åkte hem och började övertyga mina bröder, berättar Göte Jakobsson.
Man behandlade 130 ton som togs direkt från tröskan i skörden 2014. Det motsvarar ungefär en femtedel av gårdens totala spannmålsbehov. Efter två veckor hände det saker.
– Först gick ureahalten upp i mjölken, men korna blev ändå inte lösa i magen vilket alltid brukar vara följden annars. Vi fick en gödsel med fastare och jämnare konsistens över hela besättningen, säger Göte.
Som rådgivare var Hans Löfdahl till en början lätt skeptisk. Han predikade försiktighetsprincipen och fodermängden höjdes därför med ett halvkilo i taget. När de hade gått upp till 6–6,5 kilo spannmål började det hända saker i mjölktanken.
Efter fem månader hade produktionen stigit med 2,25 kilo ECM per ko och dag. Foderutnyttjandet hade gått från 1,47 FCE, vilket redan det är bra, till 1,55.
15 gårdar använder metoden
Mängden soja minskades för att hösten 2015 upphöra helt. Enda proteintillskottet är numera 0,8 kilo extraherad raps och all spannmål behandlas enligt Maxammon-metoden.
Hans Löfdahl är numera produktchef för Maxammon. Han har gjort en gårdskalkyl som landar i en ökad förtjänst med 63 000 kronor i månaden räknat på ett mjölkpris på 2:90 kronor. Då har han ändå inte beaktat vare sig den positiva hälsoeffekten, färre sjukdomar, att korna fortare blir dräktiga eller möjligheten till ett längre skördefönster.
Bröderna Jakobsson har beräknat den totala kostnaden för Maxammon-behandlingen till 60 öre per kilo spannmål.
Ungefär 15 svenska gårdar använder metoden i dag. I Norge har man passerat 100 gårdar.
– Många har frågat oss om detta, men det är en annan sak att komma till skott. Det finns praktiska hinder på många gårdar eftersom man har byggt upp en hantering med tipp och skruvar där blötare foder kan ställa till problem, säger Göte Jakobsson.