I den stora ladan på Hjermesta säteri utanför Nyköping har det bott såväl kor som höns. Men när Jonas Frieberg ville bygga om för hästar sa hustrun Johanna stopp.
– Jag har jobbat med hästar hur länge som helst och vet hur slitigt det är, minns hon.
Men så läste hon om den nya stallformen Active stable, aktivstall, och tände till. Ett halvår senare började bygget.
Principen för aktivstall är egentligen densamma som mjölkproducenterna anammat sedan länge. En genomtänkt lösdrift med automatisk utfodring, där djuren motiveras att röra sig för att söka vatten och föda.
– Jag har själv alltid haft hästar i box och spilta och de har inte mått dåligt av det. Men ser man hästar i active stable ser man hur optimalt bra de kan må, berättar Johanna Frieberg.
Stallet på Hjermesta utgår från den gamla ladugården. Där finns en stor djupströbädd och två boxar för exempelvis invänjning och boxvila. Där finns också spiltor för skötsel, samt ett fikarum.
Varje häst har ett chip runt halsen eller i manen som gör att foderstationerna kan portionera ut rätt mängd foder till varje individ. Foderstationerna och vattenkoppen är placerade på tre ställen i hagen, vilket skapar en naturlig foderrutt. På så vis, visar studier, rör sig hästarna i ett aktivstall omkring två mil per dag.
– Hästarna blir otroligt lekfulla. Jag har sett gamla gubbar på 15–7 år leka som unghästar. De blir mentalt aktiva på ett sätt som jag aldrig har sett förut. Och det är för att de har valmöjligheter, säger Johanna Frieberg.
Genom åren har hon sett allehanda hästproblem som vävning, hosta, kolik och konvalesenser, få sin lösning på Hjermesta.
Men även tävlingshästar mår bra i aktivstallet och massörer vittnar om ny muskulatur på redan vältränade djur.
För Johanna och Jonas innebär aktivstallet att de kan ha djur på gården med en minimal arbetsinsats. Johanna Frieberg uppskattar att hon en vanlig dag lägger ner omkring 15 minuter på att stämma av datorn, fylla på foderstationerna och kontrollera alla hästar.