Varför? Jo, vår landsbygdsminister dristade sig till att säga att han inte ser några miljöproblem med köttkonsumtion och att han inte tänker föreslå en köttskatt.
Den livsmedelsstrategi som regeringen nu filar på kommer inte att handla om att vi äter för mycket kött. Nej, varför skulle den göra det? Syftet med livsmedelsstrategin är - med regeringens egna ord - "att utveckla och stärka den svenska matproduktionen och skapa sysselsättning och hållbar tillväxt i hela landet".
Det är en god ambition. Men för att nå målen behöver vi i Sverige producera mer kött. Utan idisslarna skulle vi knappast ha ett jordbruk i hela Norrland eller i södra Sveriges skogsbygder. Vall kan odlas i hela landet, och gräset förädlas till kött och mjölk. Däremot är det svårt att tänka sig ett norrländskt jordbruk med bara växtodling, och det är säkerligen norrbottningen Sven-Erik Bucht medveten om till skillnad från tyckarna i Stockholm.
De som gärna framhåller nötkreaturens klimatpåverkan borde nog läsa den senaste rapporten i ämnet från FN-organet FAO; "Tackling climate change through livestock" (Att angripa klimatförändringen genom boskap). Där framhåller FAO att potentialen att minska animaliesektorns utsläpp är stor. Rapporten konstaterar bland annat att utsläpp från mjölkproduktionen är lägre i industrialiserade regioner - och skillnaden är mycket stor. Orsaken är att god utfodring och hög mjölkavkastning ger lägre metanutsläpp från korna.
FAO har även räknat på klimatpåverkan i förhållande till olika livsmedels proteinhalt. Där klarar sig mjölkproduktionen bra. Man skriver också att köttproduktion från mjölkboskap har en "lägre utsläppsintensitet".
Det är ju just från mjölkproduktionens djur som merparten - 60 procent - av det svenska köttet kommer. Idisslarna är viktiga också för miljön. Enligt Artdatabankens rödlista är 1 411 arter hotade av igenväxning/igenplantering av betesmarker. Vi behöver även av det skälet fler djur, inte färre.