Därför startar Landshypotek bank
Behov av mer pengar för att klara utlåningen till lantbruket ligger bakom Landshypoteks ambition att bli bank.
De kommande åren spås medlemmarna öka sina lån med 35 miljarder kronor.
Trots en viss avmattning i utlåning till skogs- och lantbrukare steg utlåningen till drygt 55 miljarder kronor 2011. Om fem år räknar Landshypoteks VD Kjell Hedman att lånestocken vuxit till 90 miljarder kronor. Bakom ligger en prognos om en fortsatt låneexpansion inom lant- och skogsbruket.
– Generationsväxlingar, investeringar i byggnader och större djurbesättningar ökar lånebehovet, menar Kjell Hedman.
Hans bedömning är att den avmattning som märks nu kommer att minska när, eller kanske om, den europeiska skuldkrisen lugnar sig. Med ökad utlåning växer behovet av att stärka kapitalbasen, något Landshypotek vill klara genom att pengar sätts in på sparkonton i stället för genom ökad upplåning.
– Behovet av kapital ökar när lantbruket expanderar. Redan nu tar vi emot inlåning från medlemmar och betalar bra ränta, men som bank kan vi i större omfattning få in kapital från allmänheten, motiverar Kjell Hedman företagets ansökan om banktillstånd.
– Det är ett billigare sätt att finansiera våra bottenlån till medlemmarna än att öka vår egen upplåning, säger Kjell Hedman.
Någon fullskalig bank ska Landshypotek inte bli. Allmänheten bjuds enbart att sätta in pengar medan ut- låningen även i fortsättningen riktas till medlemmar. Men förslaget om att driva bankverksamhet möter kritik. På lantbruk.com pekar ett antal skribenter på växande risker.
– Jag har läst alla kommentarerna och ser att vi har ett stort informationsjobb att göra.
Det är inte tal om att vi ska bli som Swedbank, vi ska ha kvar vårt fokus på våra sektorer.