Därför säger renägarna nej till contortan

SCA Skog är störst i landet på den snabbväxande contortan och satsningen fortsätter. I mitten av augusti träffades parterna i en 27-årig contortaplantering norr om Lycksele.

– Enligt våra planer kan vi fortsätta att nyplantera contorta på vissa marker i ytterligare närmare 25 år. Därefter ska vi bara förnya våra contortaskogar, berättade Mats-Åke Lantz, fältservicechef på SCA Skog.

Det betyder att planteringarna fortsätter breda ut sig i renskötselmarkerna trots att Svenska Samernas riskförbund i sin skogspolicy vill förbjuda nya planteringar.

– Vi vill inte ha contorta, den växer tätt och skuggan förändrar växtligheten på marken där laven, som renen behöver, minskar eller försvinner. Det handlar om rennäringens överlevnad. Dessutom är de risiga contortaskogarna nästan omöjliga att jobba i för oss, man kommer knappast fram med snöskoter, sade Thomas Stenlund från Malå sameby.

Men enligt Mats-Åke Lantz finns det försök som visar att det inte är så nattsvart när det gäller lav inne i contortabestånd.

– Det är lite för tidigt att säga än men det ser hoppfullt ut i lite äldre contortaskogar och vi ser även att renarna går in där.

Från den täta contortaskogen fortsatte SCAs representanter och tiotalet renägare till ett cirka 10 hektar stort hygge intill. Det avverkades 1998 och de fröträd lämnades är nu borttagna. Kvar finns små plantor, samtliga som nått över snöhöjd har betats kraftigt av älg.

– Det här området klarar inte våra egna krav på att marken ska producera, knappast heller lagens krav, vi måste göra något. Ökad älgavskjutning är ett steg men hit kommer det alltid att komma vinterälg. Vår fundering är att markbereda mycket lätt och sedan så contorta, sade Jenny Stenberg, chef för SCA Skog i Lycksele.

Renägarna nickade förstående, men var inte nöjda med förslaget.

– Jag förstår att de har problem med det här. Men frågan skogsbruket bör ställa sig är om de överhuvudtaget ska kalavverka sådana här områden, sade Henrik Omma, Vilhelmina Norra sameby.

Han betonade att på sådana här lavrika marker ska inte contorta planteras, enligt FSC-certifieringen.

Jenny Stenberg var mycket nöjd med träffen.

– Både vi och rennäringen ska ju jobba på samma marker och då krävs det tillfällen att träffas och höja blicken vid sidan om de direkta samråd vi har kring konkreta avverkningsplaner och annat.