Därför är variationen i producentpriset på mjölk så stor
Arla sitter i dag med Svarte Petter och avsaknaden av historia och frånvaron av analys av orsak och verkan stör mig. Det skriver Holger Larsson i ett debattinlägg.
undefined
Fram till EU-inträdet hade vi från början av 1930-talet en Jordbruksreglering som kortfattat gick ut på att staten garanterade en kalkylmässig lönsamhet för produktion för landets behov. Eventuellt överskott fick näringen ta konsekvenserna av. I korthet kan man säga att staten ersatte skillnaden mellan marknadens pris och den kalkylmässiga kostnaden. Importen var naturligtvis inte fri. Genom riksorganisationerna fördelades pengarna till lokalföreningarna efter avdrag för eventuella exportkostnader som därmed fördelades på alla.
undefined
Ett annat problem var de växande kostnaderna för överproduktionen där de större föreningarna ofrivilligt kom att få ett branschansvar för marknadsföring och export, som var svårt att fördela rättvist. Detta ledde till att den samlade mejerirörelsen i början på 1960-talet fattade det då mycket omdiskuterade "ettföretagsbeslutet”, vilket innebar att rörelsen skulle arbeta för att fusionera ihop alla föreningar till en stor förening, vilket ansågs möjligt i varje fall i södra och mellersta Sverige. Arla skulle vara mottagande förening.
undefined
Om man går in i debatten utan kännedom om den verkliga bakgrunden utvecklas den som vi har sett i Land Lantbruk. Arla sitter i dag med Svarte Petter nämligen ”ansvaret för det konstlade svenska överskottet i mejeribranschen” som i dag uppges till cirka 30 procent av Arlas invägning.
De övriga mejerierna gör naturligtvis rätt företagsmässigt när de samlar på sig nya storleverantörer och kör ut produktionen i hela lass till befolkningscentra till priser som gäller där, medan Arla återigen har marknadsansvar för hela området oavsett struktur. Orsaken till skillnaden i betalningsförmåga är glasklar. Att ange misskötsel och andra oegentligheter som orsak är förtal. Vad som framkommit, nog så irriterande, är ändå av marginell betydelse.
undefined
Då bör man veta att Danmark på 1930-talet valde en motsatt väg gentemot Sverige när det gällde jordbrukspolitiken. Man valde att stödja exporten. Den danska mejerirörelsen hade alltså år 2000 lång erfarenhet av en omfattande export av mejerivaror på världsmarknaden med kontakter och väl inarbetade varumärken. Att möta dem på den svenska marknaden hade inte gjort livet lättare för svenska mjölkproducenter. Arlas vidare utveckling på den internationella marknaden har jag ingen insyn i men kan tänka mig vara naturlig för den väg man valt.
undefined
Tibro