Därför är Norges glesbygd mer levande
De norska politikerna enades redan på 1940-talet om att hela landet ska leva. Så förklarar en norsk kommunpolitiker varför man satsar mer på glesbygden i Norge.
Det statliga stödet till glesbygdskommunerna ser inte bara annorlunda ut, det är också generösare än här hemma. Dessutom är jordbruksstöden till norska lantbrukare mer omfattande.
Norges mera generösa glesbygdsstöd har sitt ursprung i 1940-talets Norge, enligt Stein Erik Lauvås (arbeiderpartiet), kommunstyrelseordförande i Marker kommun. 1945-46 blev det en bred politisk enighet i Stortinget (Norges riksdag) om att hela Norge ska leva. Att skapa förutsättningar för en levande glesbygd var också ett sätt att försöka Norges suveränitet, förklarar Stein Erik Lauvås i en
Den med svenska mått mätt lilla kommunen Marker har också lyckats öka sin befolkning det senaste decenniet, från 3319 invånare 2003 till 3518 personer i år.
– Har vi ett bra nöjesutbud, har vi ett bra kulturutbud, har vi en bra offentlig service, ja då kommer folk att vilja bo här. Och flyttar det in nytt folk i vår kommun, då har de med sig nya erfarenheter och kanske någon av dem startar ett nytt företag. Då skapar de positiva bieffekter i kommunen, säger Stein Erik Lauvås.
En viktig förklaring till Norges generösa glesbygdspolitik är landets stora inkomster från oljan, menar Ronny Svensson, forskare i regionalpolitik. Men, tillägger han, den generösa norska glesbygdspolitiken inleddes redan innan pengarna från oljan började flyta in i den norska statskassan:
– I Sverige tog vi inte tag i de regionala utvecklingsfrågorna förrän i mitten av 60-talet. Och då var det inte på samma sätt offensivt, att man ville att regionerna skulle utvecklas utan för att lindra omställningen, förklarar Ronny Svensson i en
undefined