Virkesmarknaden fortsätter att vara stark och de regionala prisskillnaderna är på väg att suddas ut. Priserna för sågtimmer har dock nått toppen och i Götaland är det troligt att de nu justeras ner, bedömer Danske Bank.
Virkespriserna är olika över landet, vilket förklaras av variationer i utbud, efterfrågan och marknadsbalans mellan köpare och säljare. När det gäller massaved har Mellansverige ofta kallats ett "prisdike", det vill säga en region där priserna är jämförelsevis låga. Men enligt Danske Bank är de regionala prisskillnaderna på väg att minska.
Det beror på att köparna är beredda att betala mer för kompletterande virkesvolymer längre bort från industrin (så kallade marginalmarknader) än för volymer i det ordinarie, lokala köpområdet där de vill dämpa prishöjningarna. "När nu nästintill alla köpare jagar virke så blir ju också alla områden marginalmarknader för någon aktör. Konsekvensen blir att snittpriserna höjs överlag och risken för att något område skulle hamna i "virkesprisskugga” minskar", analyserar banken i nyhetsbrevet Skog och Ekonomi.
Störst är bristen på massaved och den kommer att kvarstå tack vare stora investeringar i massaindustrin. Det leder i sin tur till att massavedspriserna även framöver kommer att ligga på relativt höga nivåer i hela Östersjöområdet och i Norge. En kraftig lågkonjunktur eller en större stormfällning skulle dock kunna förändra situationen, skriver banken.
Av analysen framgår också att sågverkskonjunkturen nu vänder neråt, främst till följd av vikande efterfrågan i Kina och Egypten. Det påverkar priserna på sågade trävaror negativt, vilket i sin tur får motsvarande effekt på sågtimmerpriserna.
I Götaland, där timmerpriserna stigit som mest och där utbudet nu ökar efter barkborreangrepp, bedömer Danske Bank att premier och tillägg justeras ner i närtid. Däremot bedöms klentimmerpriserna hållas uppe på grund av den höga efterfrågan på det konkurrerande sortimentet massaved.
I Mellansverige och Norrland är läget mer svårbedömt, men timmerpriserna ligger tills vidare kvar på nuvarande nivåer, bedömer banken.
På några års sikt blir biodrivmedel, och i en förlängning avancerade kemikalier, nästa stora produktsegment i skogsindustrin. Främsta råvarukälla blir svartlut, en biprodukt vid tillverkning av kemisk pappersmassa. Men även biodrivmedel ur grot och sågspån är att vänta, bedömer Danske Bank. Bakom bedömningen ligger bland annat Sverige mål att ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030.
