Dansk utbildning mer affärsinriktad
Den som vill ha en stenhårt affärsinriktad lantbruksutbildning ska utbilda sig i Danmark. Det menar Erik och Diana, som lantbruksutbildat sig på var sin sida om Öresund.
Erik Bengtsson, som driver Karlsfälts Gård öster om Ystad, läste till agrarekonom, motsvarigheten till lantmästare, i Danmark. För sju år sedan gick han sista året på Næsgaard agerbrugsskole på Falster när han träffade danska Diana som gick första året på samma skola. Kärlek uppstod och Diana följde med till Sverige där hon blev färdig lantmästare 2009.
Egentligen tycker de att en kombination av svenskt och danskt vore det allra bästa.
– Danskarna är enormt duktiga. De arbetar med fallstudier och man lär sig att vara stenhård i affärer. Här på gården köps inte en skruv utan offert från tre håll och det lärde jag mig i Danmark, säger Erik med ett stort leende.
– Men danskarna skulle må bra av att lära sig om den svenska djurhållningen och hur man arbetar med egna varumärken, säger Diana.
Hennes bild av utbildningen på Alnarp är att den är mer akademisk och teoretisk än i Danmark.
– Alnarp skulle må bra av att bättre koppla ihop teori och praktik så att man ser sammanhangen. Sedan har jag nytta av det akademiska eftersom jag arbetar med växtförädling.
– En annan fördel i Sverige är att skolan ger ett enormt nätverk, så är det inte riktigt i Danmark, menar Diana.
På Næsgaard var kopplingen till det praktiska lantbruket självklar. Paret är överens om att den stora skillnaden mellan svensk och dansk utbildning handlar om affärsmässighet.
– Om man vill vara en professionell lantbrukare är Danmark bra. Alla är enormt hungriga, de är taggade hela tiden och vet exakt vad de vill. Här går det mer i slow motion, säger Erik Bengtsson.
För att komma in på den danska utbildningen krävdes två års praktik, varav ett halvår i en hondjursbesättning. Kopplingen till det praktiska lantbruket var påfallande med många gårdsbesök.
Det danska lantbruket är stenhårt affärsinriktat, hårt belånat och med behov av strikt ekonomisk styrning. Det påverkar även skolornas inriktning.
– Effektivisering, ledarskap, budgetarbete och ekonomi är i fokus också i utbildningen. Den som ska utbilda sig till agrarekonom i Danmark ska vara målmedveten och inriktad på att driva ett lantbruk, säger Erik.
– Det gäller att veta vad man talar om när man går till banken, säger Diana som menar att utbildningarna också speglar en annan kulturskillnad.
– I Danmark är chefen chef, här är det mer laganda också i utbildningen. Jag var väldigt nöjd med att gå på Alnarp, men utbildningen är svårare att omsätta i praktiken.
– Mycket av det jag lärde mig i Danmark har jag enorm nytta av. Det gäller växtföljder, sättet att se på maskininvesteringar och att räkna på allt för att pressa kostnader. Sedan finns det mycket i det svenska som danskarna borde ta till sig, säger Erik Bengtsson.