Redan innan länsstyrelsen i Värmland för en månad sedan beslutade att omhänderta 184 djur från gården utanför Arvika hade Daniel Fredriksson en diskussion med ägaren om att köpa djuren och arrendera gården.
– Han var ganska sliten och vi pratade om att han skulle kunna jobba för mig istället, berättar Daniel Fredriksson.
Den dag länsstyrelsen beslutade om omhändertagandet anmälde han direkt sitt intresse för att ta över driften av gården. Men då var det redan för sent.
– När vi gjorde kontrollen hade vi redan förberett möjligheten att omhänderta djuren. Då är det svårt för polisen att ta beslut om att skicka dem till någon som de inte har avtal med, säger Maria Hammarström, chef för enheten för djurskydd och vilt på länsstyrelsen i Värmland.
Daniel Fredriksson tycker att det är synd. Han anser att han på de tre dagar som det tog att frakta iväg djuren, hade kunnat få befintliga stallar i gott skick. Då hade transport av dräktiga och omärkta djur kunnat undvikas, menar Daniel Fredriksson.
Alternativt hade han kunnat ta emot dem på sin egen gård, under liknande former som de där de förvaras i dag.
– Ju mer man diskuterar det här, desto mer förtvivlad blir man. Spelregler ska följas, men det här gör att man blir rädd, säger Daniel Fredriksson som fortfarande vill köpa och märka om de 73 djur som nu hotas av avlivning.
Maria Hammarström å sin sida menar att den juridiska processen måste få ha sin gång. Beslut om att sälja djuren tas först efter utredning. Det är den som snart är klar. Polisen kan då få klartecken att sälja de märkta djuren. Vad som ska ske med de dräktiga korna och de djur som saknar märkning avgörs inom de närmaste dagarna.
undefined
– Ja. Vi bedömde situationen och att djuren var utsatta för lidande. Omedelbart omhändertagande finns till för att kunna göra åtgärder i de situationer där det inte finns någon annan möjlighet, säger Maria Hammarström.